Dagens Nyheter – 2 juli 1873, sida 2

ava så liflig då han efter några sekunders förlopp fick höra steg, som inifrån närmade sig porten. Nästan i samma ögonblick frågade en för honom välkänd stämma — Lebardys — efter den göne besökarens namn: Chevaliern häde knappt styrka att svara. — Herr Sforzil uppepade Lehardy i enton af ovilja, blandad med förvåning. Ar det väl möjligt? En minuts tystnad inträdde medan Lehardy gick för att inhömta sin matmors befallningar. — Min herre, sade tjenaren kallt, då han köm tillbaka, och utan att öppna dörren, fröken TErlanges känner icke chevalier Sforzi personligen ; om han söker enkefru de Lamis rände, är denna för närvarande icke hemma och kommer icke tillbaka på två dagar. Det första intryck Raoul erfor var vrede; men denna vVärade blott ett ögonblick, då han erinrade sig sitt förra uppförande. Han stod just i begrepp att i ödmjuka ordalag anhålla om tillträde till Dianas person, då:fem karlar, hvilka just vikit in på Paon-gatan, ådrogö sig han8 uppmärksamhet. — Lohardy, utropade han och drog sitt svärd, gå och säg fröken d Erlanges, att Sforzi snart skall ha upphört att lefva: Bed ör matmor vara försäkrad om att min sista tanke skall egnas henne — och att jag är nöjd att dö! Varo sig att Lehardy icke satte tro till