Dagens Nyheter – 2 juli 1873, sida 2

Folkimötet vid Katrineholm; (Från Dagens Nyheters referent.) Detta, det 6:te i ordningen af de möten som under en tid af 5 år hållits här, var besökt af minst 300 personer och öppnades, i stället för af riksdagsman L. Ersson, som för sin helsas vårdande måst företaga en utländsk rasa, af styrelsens sekreterare, skolläraren J. Hellberg, som helsade de närvarande hjertligt välkomna samt erinrade om folkmötenas vigt och betydelse och de vigtigaste frågor, som på de föregående mötena blifvit behandlade. Tal, tästade dervid, bland annat, mötets uppmärksamhet på den vigtiga grandskattefrågan, huru nära denna nu vore sin lösning, hvartill i icke ringa mån vår frisinnade tidningspress och folkmötenas kraftiga uttalanden bidragit. Vidare påminte han om en annan särskildt för Katrineholms möten vigtig fråga, nemligen om Södermanlands folkhögskola och den lyckliga lösning denna fått m, m. m. m, Slutligen bad han mötet välja en ordtörande, som ledde mötets öfverläggningar och hvartill han föreslog riksdagsmannen hr 4. W. Uhr, som äf. ven denna gång haft godheten hedra mötet med sin närvaro, och blef han ock med acklar mation dertill utsedd. -Till sekreterare valdes på samma sätt hr J. Hellberg. Sedan dessa intagit sina platser, tackade ordf. för det honom äfven denna gång visade förtroendet och utdelade en liten broschyr: Upprop till svenska folket angående en allmän folkbeväpning. Bland mötesdeltagarne, och hvilka äfven lifligt deltogo i diskussionen, märktes hrr dr , Levin på Bie, grefve Kalling och re: daktör Isidor Kjellberg från Linköping; men deremot lyste ortens många magnater genom sin frånvaro. , I diskussionen deltogo föröfrigt hrr Uhr, Hellberg, A. Eriksson i Sköldingeby, E. Olsson i Finstorp, E. Ersson i Lund, provisorn Rundblom från Norrköping och Lindeström, hvarförutom många instämde med föregående talare. Frågorna 1 och 2, så lydande: 1) Då sannolikt regeringen för nästa riksdag kommer att framlägga ett nytt armåorganisationsförslag, grundadt på allmän och utsträckt värnepligt, och då således indelningsverket med rätta kommer att kastas öfver bord: på hvad vilkor anser mötet valkretsens ombud härtill då böra och kunna lemaa: sitt bifall? 2) Borde ej nu, då sannolikt en allmän och utsträckt värnepligt blir lagd till grund för vårt försvar i stället för indelningsverket, det vida mera läggas an på vapenöfningarnes uppdrifvande i-våra skolor, så att, om möjligt, en utsträckniog kunde blifva obehöflig eller åt minstone så liten som möjligt? sammanslogos på yrkande af hr Hellberg. Före diskussionens början upplästes på ordförandens begäran det hufvudsakligaste af riksdagens skrifvelse till k. m:t rörande grundskatterna; svarefter en två timmars liflig diskussion fördes öfver desamma, hvarvid olika meningar utta: lades, De flesta yttrade dock den åsigten, att såsom vilkor för en allmän och utsträckt värnepligt först och främst det s. k. strecket borde borttagas och rösträtten utsträckas till hvarje värnepligtig d. v. s. myndig person, äfvensom att, för att utsträckningen af värne. pligten må kunna blifva så lindrig som möjligt, vapenöfningarne redan i skolorna införas samt ynglingarne sedan under särskilda instruktörer socknmevis -på söndagseftermiddagarne under sommaren öfvas till dess de uppnått beväringseller värnepligtsåldern; Hr Levin uppträdde emot rösträttens utsträckandoe och ansåg, att vaåpenöfningarne i skolorna ej vore mycket att bygga på, emedan de skulle stanna vid endast lek; men oåktadt detta uttalade mötet den åsigten, att oxn det blir fråga om utsträckt värnepligt, först och främst det s; k. strecket bör borttagas och sedan åtgärder träffas, hvarigenom ynglingarne, innan de ens uppnått värnepligts:åldern, kunna bli så öfvsde i vapnens bruk, att det mesta i den vägen vore undangjordt innan sägda ålder inträdt. 3) Vore ock icke, såväl till följd häraf sam mycket annat, högst önskligt att en grundligare revision rörande vårt folkskoleväsende blefve at vederbörande snart nog företagen, så att icke, som hittills; religionsundervisnine gen alltför mycket inkräktar , på de öfriga ämnenas tid? Före diskussionen af denna fråga lemnade hr Levin, som derom hos ordf. anhållit, en kort redogörelse för Södermanlands folkhögs skola, dess ekonomiska ställning o. 8. Vv. samt uppmanade närvarande landstingsmän att vid landstinget söka utverka bidrag till densamma, emedan den deraf är i behof för att kunna ega bastånd. : Härefter tog diskussionen sin början, och mötet uttalade dervid den åsigten, att religions