Dagens Nyheter – 26 juni 1873, sida 1

af honom, igenkände honomöch sökte rädda hans lif. Men då alla hans:bemödanden voro tåtänga, omfamnade han Choiseul, ställde sig framför kanonen och ropade: skjut! Om jag ej kan frälsa honow, skall jag åtminstone dö med honom. Deyen, som var närvarande, rördes af detta drag af själsetorbet och skänkte den fångne lifvet 1794: bataljen vid Fleurus. Franska befälhafvaren Jourdan vann bär en fullkomlig seger öfver öeterrikiska och engelska armåerna under prinsens af Coburg befäl. Hela Belgien föll deretter i fransmännens händer. 1806: upphäfdes pommerska författningen och den svenska regeringsformen infördes i stället. Från enkedrottningen her officiela tidningen emottagit nedanstående skrifvelse: : Jag uppfyller ett djupt rördt bjertas behof, då jag härmed uttrycker. mina innerligaste teacksägelser för de många bevis af deltagande och tillgifvenhet jag såväl i hufvudstaden som från hela landet erhållit med anledning af 50:de årsdagen af min hitkomst. År 1823 landade jag i Sverige med bjertat fullt af kärlek till mitt blifvande fädernesw land och med hopp om att vinna svenskarnes genkärlek — och jag fann den: jag fann äfven lyckan inom familjekretsen. Ehuru sorger och pröfningar äro oskiljaktiga från menskliga lifvet, kan jag nu, år 1873, om ej med oblandad glädje, likväl med odelad tacksamhet, blicka tillbaka på det förflutna halfva århuvdradet, hvarunder jag erfarit allmänt deltagande i alla lifvets skiften. De många rörande prof jag nyligen derpå mottagit såsom maka..och moder till edra konungar hafva väksicke kunnat öka min kärlek -till svenska folket, men nafva varit mig ett dyrbart bevis. på dess kärlek för sina regenter, och skall jsg fortfarande egna detta älskade, folk , mina återstående dagar, nedkallande Guds, välsignelse öfver Sverige och dess innevånare.l Rosendal på midsommardagen 1873. Josephine, Rikete nya mynt. I slutet af sistlidna maj, har, såsom förat meddelats k. m:t beslutit utfärdande af två nya kungörelser af. genomgripande vigt, 1en ena, innefattande lag om: rikets. mynt;-och der andra, lag om öfvergången till det nya myntsystemet: I den förra legen-påbjudes hufvudsakligast: stt.-guld (-åledes icke såsom hittills silfver) skrell ensamt vara värdemätare i riket ochutgöra grunden för dess myntviäsen; att enhetön för rikets mynt skall vara det fran: ska grammet; ett räkneenheten skall kallas krona i stället för riksdaler-riksmynt, kronan. delas i 100 öre; att af guld skola präglas 2 hufvudmynt, det ena å 10 och det andra å 20 kronor; att till skiljemynt skall användas dels silfver, legeradt med koppar; dels brons; att af silfver skola präglas mynt i stycken af följande värden: två kronor, 1 krona, 50 öre, 25 öre och 10 öre; ett af brons skolä präglas 5 öre-, 2 öreoch 1 öre-stycken:. Vidare bestämmes, att en hvar, som till rikets myntverk till myntning inlemnar guld, eger att mot viss bestämd myntningsafgift erhålla guldmynt; men skiljemynt må ej för enskildes räkning tillverkas och präglas. Guldmynt upphör att vara lagligt betalningsmedel i förhållande till statens kassor, när det genom Tötsidg Törloråt mer än två procent, men till salla-sndray när det förlorat mer än 273.procent. af den vigt det skall iega. : Ur Jagen: om öfvergåvgen till detnya myntsystemet. anföra vi, endast, att från och med den 1 januari 1875 skola alla offentliga rä kenskaper föras efter det nya myntsystemet samt att, så snart med Danmark afslutad myntkonvention ratificerats, den bestämmelse träde