Dagens Nyheter – 16 juni 1873, sida 2

möjligt och att vara mycket förekommande mot pressens representanter. Om deita, cirkulär, hvars uppläsande af Gambetta inom nationalförsamlingen gifvit anledning till detta stormiga uppträde, som vi här nedan skildra, skall on af vensterns ledare ha yttrat: till och med Morny kunde icke ha gjort det bättre! Hvad de republikanska partierna mest frukta för är en energisk och hänsynslös regerings inverkan på valen. Då man en gång lyckats upprätta en starkt centraliserad och byråkratisk förvaltning, går prefekternas inflytande både i de mindre städerna och på landet så långt, att af hundrade invånare knappast en kan undandra sig detsamma. Blott i de större stälerna bilda arbetarne och småborgarne en oberoende och oftast radikal massa. Att åter upprätta den af kejsar Napoleon III så ofta prisade konservativa hållningen i landsorterna skall derföre bli ett af den nya regeringens förnämsta sträfvanden, och landtbefolkningen kommer att instinktmässigt bli påverkad af, att många af det gamla kejsardömets prefekter nu åter intaga sina platser och åter införa de gamla brukade. Detfanses att det skall bli temligen lätt för den nya regeringen att, efter en tillräcklig rensning af embetsmannapersonalen, åstadkomma monarkiska val, enär det franska bondeståndet, som utgör det stora flertalet af väljarne, är konservativt och monarkiskt till sin natur. Att Mac Mahons regering syftar till detta mål är grunden till vensterns lifliga bekymmör och man kan derföre icke förvåna sig öfver, att republikanarne söka hvarje tillfälle att interpellera, hvarigenom de kunna blotta regeringen i landets ögon och imotarbeta. densammas planer. Efter besöketi Petersburg i förra månaden har kejsar Wilhelm varit illamående och de senare. dagarne blott mottagit sing hoffunktionärer. Icke en gång rikskansleren har . fått företräde. ZLäkarne ha ålagt kejsaren fallkomlig ro och afhållelse från allt arbete. För att skona sin helsa och i följd af de dödsfall, som inträffat inom familjen, kommer också kejsarens resa till verldsexpositionen . i Wien att tillsvidare uppskjutas. Han .. lärer i början. af juli rega till Ems, derifrån till Gastein och; om, hans helsa. tillåter. honom det, först i september begifva sig till Wien. — Kejsar. WilHelm är, näst efter Pius IX, den äldste af Europas regenter. Han firade den 22:dra mars sin 77;e fö delsedag. — Om nätionalförsatnlingöns sammanträde den 10 dennes, då Lepöre framstälde sin inters pellation -angående tidningen Corsaires.unders: tryckande, meddelar Kölnisehe Zeitung följande referat från sin korrespondent i Paris: Sessionssalen är i dag öfverfylld, .Interpellar tionen angående. Corsäire står på dagordniagen. och man väntar att allvarsamma saker skola förefsllå: Församlingen är yttarst tpprförd: Le pere, Bom fått i uppdrag att utveckla interpellationen, bestiger vid. 3 tiden tribunen. Men det. dröjer en Jång stund, innan ban kan få ljud: Enligt hans mening giällef det vid Corsaires un: dertryckande icke det undantagstillstånd, hvari Paris befinner sig, utan det sätt, hvarpå regeringen gjort bruk af sin undantagsrätt. Tal. visar huru föga hållbara de skäl äro, som regeringen appgifvir (9r Oorsäires undertryckande Och bökEr visa, alt Corsaires polemik på senasta tiden värit ytterst moderat. Han framhåller vidare, att man icke kunnst som stöd för undertsyckandet åberopa en enda artikel i strafflagen: Tillika anför han; hurusom vissa rojalistiska blad kunna opåtaldt föra ett ganska häftigt språk och dagligdags söka hetea-folket till: republikänernas utrotande. Tal. önskar veta; hvad regeringen mefat med den beectående ordningen, Bom Hön omnämner i sin förordning. Han slutar med att erinra derom, att blott en enda tidning gillst åt gärden, och detta gillande vore en tuktan åt regeringens politik, ty tidningen vore kejsardömets (Pays). Iorikesministern Beule svarar helt kort, visar sig så svag, at högern är alldeles: bestöt; och talar tillika så wet, att, man knapt. förstår Bonom. Hans förklaringar förtjena icke. vidare omnämnande, då de icke sprida det ringaste ljus öfver regeringspolitiken. i Gambetta erhåller nu ordet; men larmet igalen sr så starkt, ett det dröjer fem minuter, innan han kan börja tala, Han prisar till en början ironiskt inrikesministerns hofsamhet i. sitt försök att vederlägga Lepere. Då hr Lepöre nade fulletindigt utredt frågan, hade han ingens tinsz att i gak tillägga, utån ville endast fåtå uppmärksamheten på, att regeringen i hemlighet förde ett annat språk än offentligt. Han vore dock i til:fälle ttt inviga: allmänheten i kabinettets hemlighet (stark sensation) och frågar ministern, Om kan den 4juni utfärdat det förtroliga cirkulär, som han nu ginge ått delgifva kammaren. Gambetta läser upp den ofvan införda skrifvelsen och gör det på ett sådant Sätt, betonar hvarje fras så skarpt, stt det gör en ofantlig effekt. Innan hän börjar, säger han: Jag kan säga ministerb,: stt Han icke blott är kejsardömet3 skyddling, utan dess afskrifvare! ,eh hans sista ord äro: om detta: cirkulär är äkta, röjer det tillräckligt det moraliska förderf 2 fe fe . 2 Fre AT Fn u