Dagens Nyheter – 12 juni 1873, sida 1

Article Image
Angfartyget Aros grundstötning. Då den olycka, rom natten mellan den 28 och 29 maj träffade denna ångbåt, väckt temligen stor uppmärksamhet, meddela vi härnedan följande utdrag ur befälhafvarens å detsamma, kapten Ekebergs den 9 dennes till notarius publicus inlemnade och samma dag vid rådhusrätten beedigade sjöförklaring: .. Så snart fartyget utlagt från land, uppsattes vakten, bertående af komparenten (kapten Ekeberg sjelf) och rorgängaren Öman, hvilken under flera föregående rezor med Aros visat sig vara en pålitlig man och visste hvad farvatten ångfartyget hade att passera. Komparenten och rorgängaren befunno sig båda på kommandobryggan, rorgängaren stående uti den der befintliga delen af öfre däck. Inemot kl. halt 1 på natten passerades Bockholmssund. Då komparenten, stående bredvid styrhuset, såg ett fartyget alltjemt gick sin rätta kurs och att rorgängaren stod vaken på sin plats, gick han ett slag akter föfver å kommandobryggan och tillbaka dock utan att stanna, men då ban vid återvändandet märkte, att fartyget etäfvade något för mycket åt babord, ropade han genast styrbord med roret! hvilket verkställdes, dock icke alldeles ögonblickligt, emedan rorgängaren för ett ögonblick inslumrat. Komparenter, som bärunder ansträngde sig för att upptäcka den prick, som skulle tagas om babord, utan st; dock i anseende till det rådande halfmörkret få sigte deraf, kommenderade derpå strax stopp maskin !, då i detsamma den sökta slätpricken visade sig om styrbord. Maskinen stoppade genast efter kommandot, men i detsamma grundstöit2 fartyget och blet efter tvenne hårda stötar inom några sekunders förlopp stående fast å grundet. 9edan det visat sig, att fartyget i följd af stöten sprungit läck i maskiorummet, hvarigenom eldarne släcktes och all utväg tillintetgjordes att använda maskinen till fartygets atbringning eller länspumpning, tillsade komparenten passagerarne att göra sig i ordning att lemna fartyget och gat order om båtens utsättande samt landsatte pasgagerarne och restauratrisen samt henves biträden jemtederaseffekter vid Bockholmssuudsbryggan... t.Den återstående delen af förklaringen innehåller en berivtelse om de åtgöranden, som vidtagits ombord å fartyget, sedan passsgerarne blifvit landsatta. Man hade försökt att genom pumparno hålla Aros flytande, hvilket dock ej lycades, utan egjönk fartyget ungefär 1! timme efter grundstötningen på 30 famnars djup, då såväl kaptenen som besättningen nödgades röka sin räddning i båten. Besättningen har på ed intygat riktigheten af denna sjöförklaring, styrmannen, eom vid det tillfälle, då fartyget stötte på grund, låg och sof i sin bytt, så vidt det rör hvad som tilldragit sig efter det fartyget stött på grund, samt maskinisten och de begge eldarne i afseende å hvad som inträffst, sedan kaptenen kommenderade stopp. Rorgiängsren, den ende som varit vittne till hela olycksbändelsen, har betygat, att berät. telsen öfverensstämmer med verkliga förhållandet i alla delar, samt tillika medgitvit, att han för ett ögonblick och då alldeles ofrivilligt inslumrat, etående vid rattbjulet, och dervid antagligen kommit att luta sig mot biulets ena sida, så att detsamma något vridit sig och förorsakat fartygets oriktiga kurs. Lastningsoch lossningsplats. Stenkajen från Blasieholmens sydöstra udde till närheten af Hofslagaregatan, der den kring Nybroviken och en del af Ladugårdslandsviken löpande hamnskoningen af trä möter, är pu färdig och upplåten för sjöfarten. De mellan kajen och nationalmuseum å qvarteret Sillhofvet befintliga rucklena ha till större delen redan blifvit nedrifna och marken planerad och gruslagd. Platsen lämpar sig rärdeles väl för lastning och lossning, alldenstund äfven de mest djupgående skepp kunna lägga till vid kajen. För närvarande ligga der två större ångbåtar och lossa, nemligen den danska Svend och den i Btockholm hemmshörande Mälaren, den förra med 4,300 lådor, 3 omkring 600 skålpund i hvarje,

12 juni 1873, sida 1

Thumbnail