Dagens Nyheter – 12 juni 1873, sida 1

-—-—UTO -— eller Maurevert öfver innehållet af det bref, som den förre nyss fått mottaga. Klockan åtta, efter slutad souper steg kaptenen upp från bordet och begynte gå fram och tillbaka i rummet, sägande till Raoul. — Min käre vän, ju mera jeg tänker på det hemlighetsfulla mötet i afton, desto lugnare känner jag mig. DEpernon är alltför slug till att redan samma dag, då ni så svårt förolämpat honom, utlägga en dylik enara för er. Det är oändligt mycket sannolikare, att ni fångat den okända skönhetens bjerta. Tillåt mig gifva er ett råd, Raoul; ty jeg ör väl förfaren äfven i sådana affärer som denna. Om ri låter förtjuserskan genast märka, att ni är alltför mycket kär i henne... — Kapten, inföll Sforzi, ni misstager er helt och hållet om mina afsigter. Då jag beslutit infinna mig vid detta möte, har jag endast åsyftat att förvärfva mig en mäktig beskyddarinna, genom hvilkens medverkan det kan blifva möjligt att rädda Dians, När man icke fått någontiog annat i arf än hedern, bör man åtminstone omsorgsfullt vårda denna skatt. Maurevert skakade otåligt sitt hufvud, när han hörde sin väns bestämda förklaring. Han stod just i begrepp att svara, då hans ögon ännu en gång fästades på guldkedjan, som fröken VAssy satt om chevalierns hals. ans aplete ljusnade och ett gäckande löje spelade på hans läppar.