Dagens Nyheter – 3 juni 1873, sida 2

Utrikes-Nyheter. Den franska oppositionspressen, till hvilken man nu måste räkna alla republikanska tidningar, fästa nu ringare uppmärksamhet vid förhandlingarne i nationalförsamlingen för att i stället hålla så mycket skarpare öga på den nya regeringens administrativa åtgöranden, för att af dessa kunna sluta sig till densammas åsigter. Journal des Dåpats af den 28 sistl. maj framhåller, att af de nya prefekterna 18 äro män, som beklädt samma embeten under kejsardömet, men nödsakats att lemna dem efter revolutionen den 4 september 1870. En annan tidning håller före, att Mac Mahon och hans ministrar vilja försöka utplåna hvarje spår af statsomhvälfningen efter slaget vid Sedan, äfven om de skulle nödsakas att tillsätta aldrig så många nya embetsmän. Det säges dessutom att den nye justitieministern Ernoul har för afsigt att afsätta alla de statsprokuratorer, som blifvit tillsatta under Gambettas styrelse, och att kultusministern Beul ämnar företaga en liknande utrensning inom kyrkan och skolan för att äfven på detta område försäkra Big om en konservativ utveckling. I de tusental af nya eller rättare sagdt gamla embetsmän, som regeringen tillsätter, vill hon försöka att skaffa sig pålitliga stöd, hvilka skulle vara i stånd att hejda de radikala rörelser, som under det senaste året på ett så hotande sätt gripit omkring sig och som vid de förestående nya valen till nationalförsamlingen skulle kunna inverka på den allmänna meningen. Då det tyckes vara regeringens princip att företrädesvis hålla sig till de embetsmän, som varit anställda före statshälfningen den 4 september 1870, benämnes det nya kabinettet af de republikanska bladen kanske icke så orätt CrestaurationsministerenX. Oppositionspressen fäster vidare uppmärksamheten på, att Mac Mahon i sitt budskap af den 26 maj icke med ett enda ord antyder sin ståndpunkt till Thiers lagförslag angående en defivitiv republik, men att han å andra sidan med synnerligt eftertryck framhåller nödvändigheten af en konservativ administration. De republikanska tidningarne i Paris äro för öfrigt mycket försigtiga i sina uttalanden, ty de veta af egen, icke många dagar gammal, erfarenhet, att Mac Mshon icke tål några angrepp på Snationalförsamlingensmaktfullkomlighet. De deputerale af venstern synas också tills vidare ha förlorat lusten att angripa presidenten och hans regering; -Den 27 sistlidne föreslogs i ett af venstern hållet möte, att man skulle utfärda ett manifest till folket, men då detta blott fick 130 underskrifter, beslutade man att låta förslaget hvila och blott med noggrann uppmärksamhet följa regeringens åtgärder. Times återupprepar, i ett af sina senare nummer, sin förra uppfordrau till alla utvandringslystna att välja Nya Zeeland till målet för sin emigration. Tidningen medlelar ock en korrespondens från nämda länd, hvilken skildrar landets naturbeskaffenhet såsom herrlig och tillståndet för öfrigt såsom blomstrande, men som klagar öfver bristen på arbetskrafter. Enormt höga arbets. öner lära derföre kunna betingas. I samnanhang härmed ställer Times till de enselska skolorna och universiteten en uppnaning att gifva sina undervisningskurser mn mera praktisk riktning, CHvarje årX, söger tidningen, Sdimitteras iundradetals uvga män, som äro vana vid soda sällskap, ha en förfinad smak och växa :pp med stora förhoppningar, men med yterst klena utsigter när det gäller golida, raktiska och användbara kunskaper. De unna med förkärlek svärma för en eller nnan Ceminent tänkare, men förstå ingaunda att göra ett riktigt val eller slå in å en praktisk väg. Många af dem kunna icke finna någon Bygelsättning och landet är öfverfyldt med folk, om representera intelligensen och upphöjda, jen abstrakta spekulationer. De äro visserlien mycket dygdiga i sin sjolfförnekelse och I A kad ft IT