Dagens Nyheter – 31 maj 1873, sida 2

-— dU0d Baoul tog afsked af Diana. — Min fröken, yttrade han, efter att ha tryckt en långvarig och passionerad kyss på hennes hand, ifall ni får höra att jag omkommit, så var förvissad om att min sista tanke egnats åt er — er, som jag älskar och alltid skall älska af hela min själ. Maurevert, som fruktade att samtalet skulle ytterligare förlängas, besparade Diana det bryderi, som svaret eljest skulle ha kostat henne; han tog nemligen chevaliern helt lugnt på sina armar och bar honom ut ur rummet. Straxt derefter sutto våra två vapenbröder på hvar sin dugtig häst och redo i galopp från den lilla staden Besse. — Förträfflige Maurevert! sade Raoul; huru ni måste fördöma den dag, då ni band ert öde vid mitt! Ni finner, att jag har ingen tur med mig. Men hvarför skulle jäg väl draga er i förderfvet? Låtom oss bryta vår förbindelse; jag återger er friheten. — Jeg bryter aldrig en förbindelse som jag ingått, min käre vän, svarade kaptenen. Visserligen inger jag tydligt nog, att jag egentligen ingenting vunnit genom vårt förbund; men den tid som förflutit sedan detsamma afslöts, har dock ingalunda varit förspilld. Genom mitt besök hos röfvaren Croixmore förtjenade jag fyra hundra cus; Jemnlzhetsligan, hvilken jag sålde till ett alltför billigt pris — men det kom sig deraf attjag var angelögen om att rädda er — har in