tro på och glädjas öfver min hederlighet; ha de föredragit att misstänka mig, Och derför skola de straffas! Herr markis, om ni ingår på mitt förslag, vill jag lofva er vid min ära att hvarken missbruka ert förtroende eller ringaste mån öfverträda de bestämmelser, hvarom vi kunna komma öfverens. — Kapten, yttrade markis de Canilhac efter en långvarig tystnad, ni kan anse vår traktat såsom i det närmaste afslutad — det återstår endast ett par små detaljer, som vi ännu ej talat om. Väg mig t. ex., huru ämnar ni använda den styrka, som jag skulle ställa till er disposition? Ni måtte väl inte vara nog galen att tänka belägra slottet Tremblays? ; — Ah, min nådige markis, är det väl möjligt, att ni på fullt allvar skulle kunna hysa: en så låg tankö om min omdömasförmåga? Om jag företoge mig något sådant, utan. att först ha erhållit ert samtycke dertill, skulle jag ju i hög grad missbruka ert förtroende. Var utan fruktan, markis; jag skall icke göra något som kan på minsta sätt kompromettera er; och jag skall dessutom ställa så till att, i fall min plan skulle misslyckas, ni kommer att stå ren inför verldens ögon, beklagande er öfver min skurkaktighet — med ett ord, ni kan vara lugn för att man i er endast skall sö den hederlige mannen, hvars förtroende blifvit sviket af en äfeförgäten skälm. Men jag har en fråga. att göra er; herr markis.