Riksdags-Nyheter. Båda kamrarne sammanträdde i lördags f. m. kl. 10 och första kammaren äfven på aftonen. Första kammaren antog hvad statsutskottet hemställt angående utgiftsstaterna för posta och telegrafverken; lonevilkoren vid förenad post: och telegraftjenst, konung Carl XV:s konstsamlingar samt afsändande af riksdagsdeputerade till kröningen i Thrond: hjem med det af andra kammaren bestämda arvodet. Vidare bifölls hvad vederbörande utt skott hemställt angående utländingars rätt att besitta fastighet samt tryckning af bondeståndets protokoller för 1809—10. — Eftergift af statens fordran kos C. Svinlufvud bifölls i enlighet med k. m:ts begäran. — Statsutskottets förslag angående skjutsväsendet afslogs. — Kammarens tillfälliga utskotts nr 2 hemställan rörande skolor för qvinlig ungdom bifölls med 66 röster mot 21, hvilka genare voro för k, m:ts förslag. -— Angående frågan om 1608—9 års krigskostnader antog första kammaren ett från statsutskottets förslag afvikande och af hrr Rydqvist och Dufva förordadt beslut: att riksdagen beslutar, det riksgäldskontorets räkenskaper för riksbankens försträckningar till 1808 och 1809 års krigskostnader den 30 september 1841 utfärdade, med 4 procents ränta förskrifna obligationer skola vid innevarande års slut till sitt, efter då verkställd amortering, återstående belopp, 1,.452,000 rdr, af riksgäldskontoret inlösas efter obligationernas lydelse. Som andra kammaren fattat beslut i enlighet med utskottets förslag, kommer frågan att lösas genom gemensam votering. Frågan om bevillningstaxeringen i Lapp marken afgjordes äfven af första kammaren i likhet med utskottets förslag, efter ett kort meningsutbyte mellan hrr Bergman, Rydqvist och friherro af Ugglas. Andra kammaren medhann ej mer under lördagssammanträdet än att pehandla bevills ningsutskottets betänkande om beskattning å hvitbetssockertillverkningen, Den envisa öfverläggning, hvartill denna fråga gaf anledning, föranleddes hufvudsakligen af br C. A. Larsson, som sökte leda kammaren in på den föreställningen att det bästa, som kunde göras, vore att afslå hela betänkandet och dymedelst upphäfva 1869 års riksdags beslut om beskattning af denna sockertillverkning. Samma åsigt delades af hrr Lyttkens och Granlund, då all utsigt saknades att riksdagen skulle vilja lyssna på det örat, förenade sig dessa tro talare i yrkandet att utskottets förslag till beskattningslag. något afvikande från k. m:te, måtte bifallag, I öfrigt gällde striden huruvida sockerutbytet skulle beräknas till 6 174 skålp. pr centner råa hvitbetor eller till 7 skälp. Den första siffran hado utskottet föreslagit, den sista frih. Fock i en reservation (k. m:ts förslag upptog 7 1f2 skålp.). Vid slutligen anställd votering segrade utskottet med 96 röster mot 67, hvilka understödde hr Focks mening. I fråga om uppsyningsmannens traktamente godkändes, med 93 röster mot 49, hvad k. m:t föreslagit, eller att han bör åtnjuta 5 rdr om dagen och betala 1: 50 för lämplig kost, den fabrikanten vore skyldig att honom tillhandahålla. Utskottet hade föreslagit 4 rår och fritt vivre pr dag. Ur 39 2 uteslöts inskränkningen i afseende å beloppet af betor, som odlaren eger för eget behof förvandla till sirup, ett belopp som utskottet föreslagit till 50 centner. — Öfriga punkter i betänkandet biföllos utan anmärkningsvärda öfverläggningar. Don bestämda skatten, som skall utgå från insturdande 1 juli till 1 juli 1876, skall utgöra en femtedel af gällande tullsats för utländskt råsocker af mörkare färg än nr 18 af den i veridshandeln antagna holländska standard: I första kammaren fattades alldeles samma beslut i afseende på hvitbetssockertillverks ningens beskattning som förut i andra kam: maren. I lördags anställdes i första kammaren val af en kanslideputerad, hvartill utsågs hr Holmberg. Im 8 a je rt V RA LR a kt rr ON FR -a ma kn I går afton, söndag, sammanträdde båda kamrarne kl. 7. Främst på andra kammarens föredragningslista stod bankoutskottets betänkande med ftörslag till ändringar af afdelningarne 1 och 2 i bankoreglementet. Hvad utskottet föreslagit godkändes af kammaren utan diskussion, med undantag af den föreslagna rättigheten för enskilda banker att i riksbanken få kässakreditiv, ett medgitvande som hrr Gustaf Jonsson, Åke Andersson och Jöns Rundbäck icke ville bevilja. Sedan hrr Gumaelius, C. A. Larsson, Edström, Dickson, Wedberg, Posse, P. Olsson och Heggström ådagalagt klokheten och tidsonligheten af det föreslagna stadgandet i reglementet, blef vid voteringen detsamma bifallet med 113 röster mot 36. Bevillningsutskottets betänkanden nr 12 och 13 beträffande dels den återförvisade frågan om kurhusafgiftens upphörande och ersättande med en personlig sjukvärdsafgift, dels åtskil. E h Fr