Dagens Nyheter – 16 maj 1873, sida 3

utanför Asiens nordöstra kust. Dessa öar, till antalet ej färre än 3,800, af hvilka dock de flesta äro små och obetydliga, bilda ett rike med öfver 12,500 qvadratmils ytvidd, vatten oberäknadt, och en folkmängd af omkring 40 millioner. De största af dessa många öar äro Nippon och Kiusiu. -Naturen på dessa öar beskrifves såsom utomordentligt vacker. : Kustlandet liknar Norges med . sina djupt inträngande hafsvikar och branta strätder, der fjellen höja sig stundom ända till 12,000 fots höjd. Men dessa berg äro icke nakna söm Norges, utan på deras sidor, åtminstone delvis, och isynnerhet i de -herrliga dalarne prunkar en vegetation, värdig ett klimat och en jordmån, så gyn: vände som Japans. Men för att på en gång gifva våra läsare en föreställning om både land och folk, vilja vi göra med dem, soni svensken gerna gör med främlingen, hvilkex kommer till Sverige: han för honom gernd till. Stoekholm, och väl framkommen. till Stöckholm, underlåter han 6j att viså hononi vår hufvudstad. från Mosebacke. Så viljd vi ock göra, vi vilja föra våra läsare till Yeddo, hufvudstaden i Japan. Vi vilja förd honom upp på Atingo-yama och derifrån viså nonom den ofantliga staden med sina herr: liga omgifningar. Vi bli då i tillfälle att under våra vandringar, genom de,böljande gatorna fästa hans uppmärksamhet på ett och annät, egendomligt och karakteriserande drag ur det japanska familjeoch samhälls: lifvet, att kanske med några ord vidröra detta underliga lånds historia m. m. Men — till Yeddo! Vi antaga att vi befinna oss ombord på en ångare, som snabbt för oss fram öfver Yeddo-bugten med sina grönskande stränder och pitt blå vatten, som ligger spegelklart framför 0s8. Här och der synes en farkost, många äro de ej, stora ej heller, och fastän. vi, veta att vi blott äro på helt kort afstånd från staden, finnes intet som vittnar derom, Vi fälla ankarej ty styrmannen känner 8 Tfarvättnet; vet ej hur långt fram vi känna Så och Yeddos redd är både långgrund och farlig. Halfmånformigt utbredef:sig kusten framför oss med sinå Brönskande kulläf, men ibgen ståd synes till, inga högä torn, inga palatser, inga varf. Men skymningen faller och se! ljus efter ljus tittar fram bland de gröna massorna och snart ge vi dem Bprida sig öfver en milslång sträcka af kösten; det är Yeddo, som sträcker. sig så långt som vi se de skimrande ljusen. Vi kunna emellertid ej närma oss, invänta mörgonen och löpa in på redden. Men till någon skaj kunna vi ej komma: stränden är föt långgrund. I båtar afhemtas vi af skrikande och stojande jäpahösery) Helt Nätt klädde: en Hulf näsduk öfver midjan; em balf öfver däsan — den sebare ej af någon anständighetskänsla, naturligtvis, men som skydd mot morgonkölden — och beträda den smutsiga gatå, som sträcker sig utefter stranden: Nu börja vi fatta hvarföre ej Yeddo syntes fastän vi Vöro Så nära. Husen äro alla låga, en våning blott, någon gåhg två, men då begagnas den öfre endast till. förvuringsrum, och hvarje hus har sin lilla trädgård. Vi tränge oss fram på dö öfyerfolla gatorna, ända til 150 fot breda, men trots hvimlet, föga imponerande i följd af husens låghet och oftast oansenliga yttre. Af fruktan. för ofta återkommande jordbäfningar byggas de nemligen uteslutande af trä och väggarne utgörås till en stor del af rörliga skärmar, öfverklädda med :oljadt bilköspapper. Som dessa nu under dagens löpp äro från. skjutna, erhålla vi mången öväntad inblick i japanesernas husliga förhållanden och sysselsättningar. Här se: vi till exempel ei hel familj; utsträckt på gollvet, intagande sin frukost. Ja, om det är frukost, vilja vi ändå låta vara osagdt, ty japanesen har så många måltider. Det är ej många timmar mellan hvarje, och till och -med:om natten har han risfatet och kanske något fisk, bredvid sig -för att då och då stärkå sina krafter till en förfiyad sömn; Meh. vi få ej glömma vår familj, lägrad på golfvet; eller rättare sagdt på mattorna, sort betäcka golfvet och hvilka tjena henne i stället för bord . och stolar och soffa och säng. Klädseln är enkel, dock icke så enkel, som den hvilken bars af båtförarne och arbetarne vid hamnen — vi kunhå Kär hämna att allå göntliga arbetare, både män och qvinnor; under sitt arbete på sin :jd blött bör gagna de omnämda två tresnibb.rne att.skyla sig med; är det-varmt, börtlägges ded ens; är det mycket varint, äfven den ändra — och består af en skjortlik drägt med ofantligt långa och vida ärmar; tilldragen kring lifvet af en gördel. Samma snitt begagnas både af män och gvinnor, endast tygets dyrbarhet och färgens bjerthet. utvisas någon skiltad: Mede förvånsnde färdigHet inpraktiseras . medelst ett. par lackerade; långaj.smala pinnar riset.och; fisken i murnnen, allt under skämt och glam. På ett annat ställe få vi en ännu intimare ins blick: det är nemligen någrå dåmör, en ung och er gammal, tillhörande den förmögnare klassen, som göra Bin toalett... Den ena af flickorna-har nyss slutat att inpudra armar; hals och båfm: möd rispuder och Kåller