Dagens Nyheter – 16 maj 1873, sida 2

— SVD pjelf, att jag i allo -förtjenar den hedersbevisning som. här kommer mig till dels... Ahl hi låta trumpeterns höra sig igen.Mycket bra! — men i betraktande af markisens karak. ter, skulle jag nästan heldre se, att mit af. komst något mindre. bullersamt firades... Jag työker mig. känna doften af förrädörij eller åt. minstone af en ironi, somicke -behagan mig det aldra ringaste, -Markisen tänker måhända lura mig; lyckligtvis är jag on sådan karl som har iättare för ätt lufs än bli lurad. cs. ;-Efter att hå passerat de yttre föstningsverken; inträdde kaptenen i slottet, fortfaratis de åtföljd af den redlige Lehardy. Han pasödrade först en smal brygga, vidare en lång portgång, invid hvilken tvenne vaktrum voxo belägna. Slutligen anlände han, till den inte borggården. På denng görd, som å ena sidan begränsades af det kolossala torn, hvarom vi förut talat, och på den andraaf de byggnader söm tjenade till boning åt markisen och dem bland hang tjenare hvilka stodo honom: närmast, stego nu Maurevert och Lehardy af sina hästar. — — Min vän, yttradö Kaptenen till Lehardy 1 beskyddande ton, jag bemyndigar er attunder min frånvaro låta er serveras det bästa vin som finnes i slottet. Efter att ha yttrat detta, kaståde hän tygs lerne åt en af markisens tjenarö och giök nppför den breda stentro gom ledde till för