Dagens Nyheter – 16 maj 1873, sida 2

Riksdags-Nyheter. Båda kamrarne sammanträdde i går förmiddag och började samtidigt behandlingen af statsutskottets utlåtande rörande grundskatterna och indelningsverket. Utskottet har, som bekant, föreslagit: att, då till nästa riksdag lärer vara att från k, m:t förvänta förslag till ny organisation af landets försvarsväsen, antagligen grundad på en vidsträcktare tillämpning af den allmänna värnepligten, riksdagen måtte — med tillkännagifvande att riksdagen, i likhet med särskilda utskottet vid 1871 års urtima riksmöte, ansett, att den indelta armån icke är tillräcklig för landets försvar, icke heller lämplig såsom befälsstam för en armå, bestående af värnepligtige, samt att till följd deraf en befälsstam bör bildas ur de värnepligtiges led mot den ersättning af statsverket, som kan blifva erforderlig, och således den indelta armån icke vidare blifva hvarken lämplig eller bohöflig för åstadkommande at ett för landets sjelfständighet betryggande och .etter våra törhållanden lämpadt försvar —i underdånighet anhålla, att k. m:t täcktes, under förutsättning att en sådan armöorganisation varder at konung och riksdag antagen, i sammanhang med ofvannämda förslag, föreslå stadganden, genom hvilka, efter en måttstock af tre procents årlig afskrifning, .ej miudre rustninggoch roteringsbesvären med deraf härflytande kostnader komma att efterhand minskas och slutligen försvinna, än äfven grundskatterna upphöra, mot det att jordbruksfastigheten åsättes bevillning efter samma grunder, som gälla för all annan tastighet; börande den antagna armCorganisationen träda i verkställighet först sedan nämda stadganden om rustnings och roteringsbesvärens samt grundskats ternas afskaffande likaledes blifvit af konung och riksdag antagna. I första kammaren uppträdde först hr Fåhroeus, hvilken talade mot åtskilliga uppgifter i utskottets betänkande och ansåg förklarandet om grundskatternas nödvändiga Ufekrifoing visserligen ha blifvit gjoråt till en trosartikel, hvilken tal:m dock ei ansåg vara tillräckligt grundad. Vidare erinrade täl:n, att flera ganska stora tyngder aflyftats från jordbruket sedan 1809. Yrkade afslag. i Frib, De Geer anmärkte att indelningsverket ieke kan teoretiskt försvaras, och då det ej kuvade qgvarstå såsom militärisk institution, vore ej heller skäl att bibehålla det såsom skattetitel. Hvad sjelfva förslaget nu angioge, så kunde tal:n icke tro, att det af reservationen föreslagna sättet att lösa frågan vore det bästa: det kunde icke vinna Tepre:: sentationens flertals godkännande, och frägan skulle således ännu en tid vara wvid lif och sprida ett olyckligt förhållande kring sig. Ej boiler kunde tal:n instämma med dem, hvilka yrkade på do allmänna skatternas nedsättande 1 främsta rummet; ty om det finnes en spe 2iel skatt, som är tryckande, bör man hellre åstadkomma lindring häri, än i de allmänna : skatterna, Och ingen kan med fog neka till, att landtbruket har en sådan speciel, tyngande skatt. Den föregående. tal:n hade anmärkt, att flera stora bördor från 1809 aflyftats från tordbruket, men tal:n. ville påminna om att tidsomgständigheterna äfven beröfvat jordbruket flera förmåner, t. ex. skyddstullen på åtskilliga jordbruksprodukter, samt den oinskränkta bränvinsbränningen, hvilken borttagits utan ersättning. Takn trodde ej, att i fall man nu åfsloge utskottets förslag, man en .nnan gång skulle slippa för så godt pris. Till sist villo taln fåsta uppmärksamhet på den rent politiska sidan af utskottets förslag: detta vore ett program till fred mellan de båda kamrarne, och genom detsammas antagande skulle man dels upphäfva de sista lemningarne af det som gjort svenska bönderna fill en särskildt afsluten klass i landet, dels underlätta den så vigtiga försvarsfrågans lösning. Yrkade bifall. Hr Jjustutiestatsministern ansåg att indelningsverket vore den vigtigaste af frågans si dor och derföre ville tal. härom yttra några ord. Är. indelningsverket ieko vidare egnadt att vara grunden för vårt försvar? Tal. hade vid. föregående tillfällen yttrat. sig i denna fråga, och hans, åsigter vore således kända. Men då nu fackmän äro eniga uti, att en an van grund kan vara starkare för att derpå bygga vårt försvar, och då riksdagens majoritet förklarat fig villig till större uppoffringar, blott indelnivgsverket borttoges, så vure döt en -fosterländst regerings pligt att med illa sina krafter arbeta på reform efter de nya principerna. Ean fordran har dock k. m:t att ställa på riksdagen: om en sådan skrifvelse som den föreslagna till k. m:t afgifves, måste det vara fullt allvar dermed, då måste rikga dagen vara beredd på konseqvenserna, Tal, trodde sig veta, att k. m;t aldrig skulle utbyta vår nuvarande törsvarsgrund mot någon annan gom ej vore bättre; införes allmän värnepligt, måste stammen undergå en verklig vapenskola och ej blott öfvas ett par månaders ; tid. Till sist ville tal. förklara, att något pytt armeförslag, fotadt på nya grunder, troligea ej kunde medhinnas att af regeringen framläggas till nästa riksdag. Grefve G. Posse talade i tiktniog af ain bekanta motion och uppträdde mot att det preussiska förslaget skulle införas i vårt land,