Dagens Nyheter – 10 maj 1873, sida 2

Riksdags-Nyheter. Båda kamrarne sammanträdde kl. 10 f. m. 1 går, för att öfverlägga angående den så vigtiga frågan om elementarläroverkens ombildning. I första kammaren togs redan från början af diskussionen frågan i sin helhet till behandling. Hr grefve Henning Hamilton ansåg ej betänkandet för något helt, utan endast fotadt på allmänna räsonnemanger. Ej heller hade mån i denna vigtiga fråga hört vederbörande myndigheter. EK. m:t har ej äskat riksdagens utlåtande annat än öfver normalstaten; yrkade för den skull att de 17 första punkterna skulle läggas ad acta. Hr grefve af Ugglas uttalade sitt bekymmer öfver att en så vigtig fråga förekommit i riksdagens elfte timme. Det vore omöjligt att nu bilda sig ett omdöme. Önskade uppskof med hela saken till nästa år. Hr von Koch ansåg att förslagets antagande skulle lätta flera tyngder, som nu förlama vår uppväxande ungdoms andliga och kroppsliga krafter. Hr Widen yrkade afslag på 1:a punkten. 7 Hr ecklesiastikministern uppträdde först mot grefve Hamiltons yrkande, att de 17 första punkterna i utskottsbetänkandet skulle läggas ad acta, Vidare ansåg tal. att ett uppskof med frågan till annat år blott skulle mer in: trassla den, hvilken nu väl vore tillräckligt utredd. Riksdagen hade ingått med en under dånig skrifvelse om ändringar i vår nuvarande läroverksförordning, hvilken skrifvelses åsigter delats af vederbörande departementschef, af k, m:t och af riksdagens utskott, Skulle frågan nu falla och uppskjutas till nästa år, trodde tal. sig veta, att alldeles samma k. proposition som den nu förelagda skulle ånyo framkomma, Derefter ingick tal. i en längre, mycket detaljerad granskning af hr Rydins reservatiop mot örat samt slutade med attyrka bifall der till. Grefve G. Posse instämde i grefve af Ugglas önskan om uppskof; äfven hr C. Ekman var af ungefär samma åsigt. — Hrr Dahm och grefve Ehrensvärd yrkade bifall till 1:sta punkten. Hr Berlin yrkade bifall till 1:sta punken med ett amendement till törmån för tyska språket. Hr Rydin utvecklade i ett längre föredrag det, såsom talaren insåg, berättigade i sin roServation. Grefve C. G. Mörner medgat att hr ecklesiastikministerns förslag ginge i den rätta riktningen, och då han yrkade uppskof med frågan, vore detta ej att anse såsom ett ogillande af sjelfva förslaget, utan han yrkade detta derföre att han ansåg vederbörande myndigheter först böra höras. Grefvoe Henning Hamilton återog sitt förra förslag om 1—17 punkternas läggaode ad acta och yrkade nu afslag på 1:sta punkten. — Hr Almqvist yrkade bifall till sin reservation. — Hr Hasselrot talade för bifall till 1:sta punkten. — Hr Carlson ansåg att en så radikal förändring som den nu föreslagna skulle för lång tid rubba undervisningens gång och vålla osäkerhet i hela skolans hållning, som skulle verka högst ofördelaktigt på den gene ration af lärjungar som nu finnes. Klandrado att tyskan gjorts till så öfverväldigande del af den spädare ungdomens undervisning; derigenom skulle ett främmande bildningselement införas, om hvars nytta tankarne vore delade. Om man antoge den nu föreslagna läseplanen, trodde talaren att det ej skulle dröja många år innan ett lika starkt missnöje skulle uppslå öfver denna som det, hvilket nu säges råda öfver den nu gällande läseplanen, Hr Hasselrot yrkade bifall till 1:sta punkten. — Frib, Sprengtporten instämde i åtskilligt i förslaget, men framställde intet yrkande, Hr Bergstedt ansåg, att det bifall, som från vissa håll egnats det framlagda kungliga förslaget, berodde på tidsriktningen, hvilken vill beröfva samhället all andlig aristokrati och göra alla lika, om ej i kunnighet så i okunnighet; förslaget vore ett förmedlingstörslag bär vid lag. Tal. opponerade sig mot den åsigt, han hört hr ecklesiastikministern hysa, att nemligen frågan om läroverksreformen vore fullt utredd. Om riksdagen hade verkligen vetat de åsigter, som Sveriges aktade lärarekår byser i denna fråga, skulle den säkerligen formulerat sin skrifvelse tillk. m:t annorlunda, Tal. ansåg att denna fråga kan och bör mera klargöras, derföre ville tal, oaktadt i det k. förslaget ligga många vackra tankar, yrka afslag. Hr statsrådet Wennerberg bemötte de anmärkningar, som af flera föregående talare framstälts mot förslaget. Mot hr Borg: stedts yttrande, att all bildningsaristokrati skulle försvinna, i fall den nivelleringsanda, som hr B. ansett tagit sig uttryck i det kungliga förslaget, finge öfvertag. ville talaren erinra om, att så länge Gud gifver goda anlag åt menniskan och menniskan sjelf utbildar dessa anlag genom flit och sträfvanden, vore hr Bergstedts farhåga ogrundad. Sedan hr C, Ekman ånyo talat för uppskof vid frågan samt hr Almqvist återtagit sin reservation och yrkat bifall till första punkten, blef densamma af kammaren antagen med 61 röster mot 42, hvilka senare afgåfvos för afslag, Första kammaren åtskildes kl. 11 e. m,