Dagens Nyheter – 9 maj 1873, sida 2

Utrikes-Nyheter. Vid den omröstning, som i engelska parlamentet den 30 april försiggick rörande Jakob Brights motion angående valrättens utsträckning till qvinnan, visade sig det betydelsefulla förhållandet ega rum, att anhäpgarne af denna fråga inom parlamentet ökats med tolf personer. . Detta är fjerde gången denna fråga förevafit i underhuset för att städse vid andra läsningen falla igenom. Men efter det betecknande framsteg i sympatier, som den senaste omröstningen antyder, kan man nästan med säkerhet antaga att den tid icke kan vara aflägse då gvinnans valrätt blir antagen lag och då således män och qvinnör gemensamt bege gig till. valurnorna. Allä andra epokgörande motioners utvecklingsprocess erbjuder nemligen samma stadier, till en början förkastelse med stor majoritet, sedan en sig allt mera ökande tillväxt af minoriteten, ända till dess ett tillräckligt röstantal blifvit eröfradt, för att bringa den öfver andra läsningen. — Sedan man i England tilldelat qvinnan rösträtt vid vissa kommunala angelägenheter och hon visat sig med värdighet och sundt omdöme begagna sig af densamma, måste äfven de motståndare stryka flagg, hvilka velat utesluta qvinnan från mannens rättigheter på grund af den känslans och fantasiens öfvervigt öfver det lugna förståndsmessiga beräknandet; som hos qvinnan skulle göra sig gällande. För öfrigt är naturligtvis i England; der en gqvinna innehar landets högsta wvärdigheter, marken redan mer än annorstädes jomnad för dylika framsteg. Beaktansvärdt var att vid den senaste omröstningen representanten för Oxford, hr Henley, hvilken förut varit en energisk motståndare till motionen, tu öfvergick på försvararnes sida. Han hade blifvit omvänd af qvinnans hållning vid hennes deltagande i valen af skolstyrelser och lofvade att för framtiden skänka motionen sitt hjertliga understöd. Äfven Fawcett ansåg sig af rättsgrunder förpligtigad att bifalla motionen, ehuru han vore öfvertygad att qvinnan skulle komma att tillhöra det konservativa partiet och stölla sig emot åtskilliga liberala åtgörg der, specielt hvad Eyrkoreformerna beträffar. Af samma åsigt voro sannolikt äfven lörJohn Manners och Disraeli, hvilka båda med sina röster understödde andra läsningen. Omröstningen utvisade 155 röster för och 222 röster emot motionen. Öppnandet af verldsutställningen i Wien helsas af Times med mycken bjertlighet, icke derföre att man i Eogland öfverhufvud teget just så synnerligen mycket entasiasmeras af utställningar, men emedan Wienutställningen tar i anspråk de högsta poli