Dagens Nyheter – 8 maj 1873, sida 2

(Icsändt.) Instämmande i vissa af nedanstående armärkningar vid läroverksutskottets betänkande, meddela vi en ärad insändares uppsats derom: Det af riksdagen, i anledning af k. m:ts proposition om förändrad anordning af rikets elementarläroverk m. m. tillsatta särskilda utskott har i dessa dagar afgifvit sitt utlåtande, hvilket till riktningen ganska nära sammanfaller med det af ecklesiastikministern afgifna samt af k. m:t gillade förslag i ämnet, men i vissa detaljer afviker ifrån detta. Att de klassiska studierna icke längre alldeles skola bibehålla sin förherrskande ställning inom skolorna och att den öfveransträrgning, som ansetts under de senare åren verka förlamande på vår ungdoms fysiska och intellektuela utveckling, icke vidare skall få förekomma, synas både förslaget och betänkandet uppställa såsom syftemål med en reform i förevarande afseende, Men ecklesiastikministern synes hafva insett nödvändigheten att, då man vill ändamålet, äfven vilja medlen; utskottet deremot tyckes icke hafva insett denna nödvändighet. Sålunda förekommer, att der ministern föreslår inskränkning i den förderfliga mångläsningen, der förklarar utskottet sig icke kunna tillstyrka förslagets antagande. Dessutom vill utskottet införa ett alldeles nytt läroämne, nemligen statskunskap. I förslaget ordnas undervisningen i naturvetenskap på reallinien så, att i skolans 5 nedersta klasser läses allmän naturlära, i de 2 öfversta endast fysik och kemi. Denna anordning, hvilken utan tvifvel är särdeles lyckligt uttänkt, vill utskottet ändra derhän, att äfven botanik och zoologi skola ingå såsom läroämnen i de två öfversta realklasserna. Utskottets förkärlek för de båda sistnämda ämnena framgår ur ett anmärkningsvärdt yttrande, som förekommer å sid. 14: C— — borde enligt utskottets öfvertygelse egentlig naturalhistoria (zoologi och!botanik) få företräde framför de öfriga, af bland andra det skälet, att de förstnämda ämnena äro mer än kemi och fysik egnade att utveckla iakttagelseförmågan och sinnet för systematisk anordning. oo När man läst denna strof, är man böjd att antaga, det inom utskottet, hvars ledamöter icke äro i utlåtandet namngifna, ej funnits någon person med insigter i naturvetenskapliga ämnen; men när man bland reservanterna (ehuru icke mot hvad som uti ifrågavarande yttrande förekommer) finner åtminstone en i naturvetenskapen särdeles bevandrad man, måste man förvånas öfver att en dylik tirad kunnat inkomma i utlåtandet. Man torde, för att visa det förhastade i det citerade yttrundet, behöfva erinra endast det, att de yttre sinnenas iakttagelee af naturföremålens form och andra yttre egenskaper, som vid elementarstudiet af zoologi och botanik hufvudsakligast förekomma, väl icke borde gättas högre än den motsvarende iakttagelse af naturfenomenens yttre uppträdande, som, jemte den inre åskådningen af dessa fenomens grund och orsaker, vid hvarje rationelt studium af kemi och (isynnerhet) af fysik bör ega rum; samt att den systematisering af naturföremålen, som kommer till stånd på grund af endast deras yttre egenskaper, väl ej förutsätter störro skärpa i den intellektuela uppfattningen än den systematisering af fenomenen, som förutsätter ett förnuftets inblickande i tingens inre väsende. De särskilda grenarne af naturvetenskapen borde ej sinsemellan strida om företrädesrätten vid undervisningen; allra minst borde naturalhistoriens målsmän uppkalla en sådan strid. Att botanik och zoologi äro mindre än kemi och fysik egnade att utbilda lärjungens förstånd, torde framgå redan deraf, att det väl knappt låter sig göra att till abstrakt behandling förelägga lärjungen ett rent botaniskt eller zoologiskt problem, då deremot kemiens och isynnerhet fysikens område, inom hvilket senare den matematiska kalkylen för länge sedan vunnit insteg, erbjuder ett rikt fält för förståndets utbildande medelst lösandet af dithörande problemer 0. 8. vV. Att de klassiska studierna få gifva utrymme åt naturvetenskapen, och att inom denna sistnämda botanik och zoologi i sin tur få lemna försteget åt kemi och fysik, torde alltså vara ganska välbetänkt; och man kan derföre ej annat än önska framgång åt det kungliga förslaget i denna del (första punkten) utan all förändring. Huruvida denna framgång vinnes, torde amellertid vara oanska aviast Ratanilr anh