Dagens Nyheter – 5 maj 1873, sida 2

ställning och verksamhet i allmänhet, hvilken fordrar tillämpning af den gamla satsen: en man, ott ord. Det anfördes derjemte att den slutna vVoteringenh är mera beqväm än den öppnå för partistjal och intriger i enskilda syften. I denna riktning talade hrr Ehrenborg, Per Nilssoni Kulhult, Hielm, Jöns Pehrsson, Huss, Gumewelius, Ola Andersson, Ola Jönsn son i Kungshult, Adlersparre, Uhr, Åke Andersson, Sven Nilsson i Österslöf, Wigardt och Per Nilsson i Espö. Somliga af desså tälarö yrkade återremiss, medan andra, och dö flösta, vills vid utskottets hemställan låta bero; hvilket efter den förda debatten innebar en yttring af ogillande öfver utskottets mötivering. Utskottets försvar fördes af följande: hr Kolmödin, som anmärkte att den öppna Voteringen alltid ledt och alltid måste leda till den mest stela partibildning, der den enskilde. i dö mångäs sämfällda mening söker ett Mmöjligen behöfligt skydd ihot de persobliga följ: derha af hang votum; Chr Treffenberg; hvilkön i ett särdeles Varröt anförande bland annat yttrade att den öppna voteringen är låset till den ring af jern, som sammanhåller partierna, och att han (hr T,) med afsky mindes det pårtitvång som pålades motståndarne till representationsförändringen, hvilken ej fick ensam för sig bekämpas öppet öch ärligt, utan ställdes i sammanhang med frågan om franskå träktåten, som också skulle förhindras, ett vilkor som talaren dock icke, såsom varm anhängare af frihåndelstöorierna, kunde underkasta sig, hvärför han bröt sig ut från den väl distiplineråde Hopen inom jernriögen. och slöt sig till vildarne (de som ickö tillhörde. något parti), och till dem skall han komma att räkna sig till dess hang politiska dagär hafva en ända; hr. Törnfelt, hvilken förklarade, att det här egentligen. vote fråga om att lägga en boja jå: den: politiska samvetsfriheten; något som on icke ville vara med om, lika litet som han ville veta af några skrankor för samvetsfriheten i andliga ting; hr Lyttkens, som bland annat. fäste uppmäcksamheten: derpå, att dön öppna voteringen skulle antingen utestänga från riksdagen alla embetsmän, der ock Iöega ängsband på deras öfvertygelse, och bådå delarne vore en olycka, ty utar biträde åf embetsmannens insigter och upplysta omdöme skulle många frås for icke kunna vinna bågga tillfrodsställande ösning inom. tepresentantförsamlingen; . hr. Key, hvilken isynnerhöt visade att den öppna UTI i praktiken alldeles icke skulle medföra de fördelar, som man väntade, utan tvärtom soi olägenheter, samt att den manliga igheten har under våra nu varande votöringsförhållanden alla önskvärda tillfällen att framträda antingen i debatten eller 1 Or OR Jagt Beslutet; samt ; hrr Samuel Jonsson, von Schoultz, hvilken också förde Säfivötsfriletons tälan; isyanorhet å embetsmännens vägnar, som lätt skulle kunna koömmiä i den svåraste belägenhet inel. lan sin pligtkänsla bch ön styrelse, som villö att nan skulle Votöfa med uniformen; hit Nils: LarsokX och Sjöberg taläde: äfven för bifall till-dennå sidas åsigt, hvilken i voteringån öckså sobrade med 107 töster tot 55; hvilket beslut framkalläds flöta tesörvationer. I första kämmaren förekom; innan kämmären biföll utskottets afstyrkande äf hr Wäl lönbergs iotion vi förändring i 10923 R. F. samt 5 och 23:88 R: Oi syfto att riksdags: tiden skulle inskränkas; ingen diskussion; hr Wallenberg Bjolf åahmärkte blott i största korthet, att Håf ånsåg motioned åter komma att lefva upp. : Utskottets afstyrkande utlåtande med anledning åf hr Wallenbergs motion om ändring af 22 60 och 1:65 i riksdagsordningen gaf i första kammaren anledning till någon diskussiom:; Motionen: innefattade; 1:0 att all omröstning i kamrarne skall ske: öppen efter namnupprop; .2:0. att vid paria. vota frågan för den riksdagen. anses hafva förfallit. Hr Wallenberg yrkade .återremiss, och med honom instämde Krt von Köck, grofvarne Platen, och Beck-Friis, Törnerhjevm, Hällenborg sulnt grefvå G. Pösie, hvilken sibtnämde amärkte, ätt, då hån hört sägås att;lagen Om öppen -vötering skulle nindrä embötsmän att. deltaga i riksdageng förs handlingar, han ansåg dette ej vara så farligt; isynnerhet om vi komma till det sannt konstitutionelia målet, att regeringen, hvaraf embetsmännen berodde, endast vore ett uttryck af majoriteten i representationen. För bifall till utskottets afstyrkande Utlåtande talade derömötz hrr ov: GeiyjerysBrun, Rydin, Fawe, grefve C. G:s Mörnery Widen och Nordström. Efter ; slutad. .diskussion..anställdes votering om utföll. för bifall. till. utskottets. förslag med 76 röster mot 25, hvilka afgåfvos för återremiss. Utländings:rättatt besitta fast-egendom, Första kammaren -återromitterade under aftonsammanträdet, med 66 röster mot 4, hvilka senare afgåfvos för bifall; törsta tillfälliga utskottets utlåtunde ångående ändringar i bö stämmelson röfande utlåndingars rätt att i Sverige förvärfvä och böbittå fast egendom ni ib. Böslatot om återrörhist fattades på yrkande-af her Fäxe, af Ugglas, grefve C. G; Mörner ock Halenborg: -Utrikesstatsnimstern uppträdde. omot tendensen att försvåra