Dagens Nyheter – 5 maj 1873, sida 2

-—-— 2090 sv 1. Men i afton? Hur ni sett någonting i afton? n Jag bör tisen Sånger om förlåtelse, fröken, för det jag är så långsain . . : Ja, jag Hår Vorkligök sott bågöntingi afton. Iskytaningök Varseblef jag hemligön hörr mMårkisen, som köm ridande på sin präktiga Stridshäst. Hån var atföljd af åtta väpnade fun, och gom jag. tänkte att ni säkerligen inte sköllå ha någonting emot att få veta hvåd han sade, sinög. jag mig fram från mitt gömställe och följde eftet honom, ; a — Min snälle Oharlot, få skall få tio guld-öcas. Hörds mm hvad inärkisen talade? 7: Inte, allt, fröken; hästarne väsnades för mycket, och, jag kunde. ej komma markisen tillräckligt. nära, Om han fått so mig, skulle an troligen gifvit mig stryk. . Men genom att uppfånga ett-;ord då. och då, begrep, jag slutligen hvad samtalet rörde sig om.. Markison anklagade sinå män för oduglighet och sade att, om han sjelf skulle göra. sig det besväret att. hålla vakt utanför slottet Tauve, vore. .det .en lätt sak för, honom att taga chevaliern. till. fånga....Det..ser nt, nådiga fröken; som om. markisen vore mäkta förtörnad: på. .chevaliern, ty. hyar. gång han talade om honom, svor han så förskräckligt, att jag darradö i hvar lem af fruktan för att djefvolen. skulle; visa gig. sa a on Cen, markisen, Charlot, markisen hvar är han nu