Dagens Nyheter – 3 maj 1873, sida 2

tt stilla tigande härifrån befästa öfvertygelsen; våde stt omnämnde åtlöjet ej egt rum utan vara ingeradt, och att beträffande Magistraten, Eder, stället för endast åklagande, tillkomne bestraffingsrätt, likasom att denna efter godtfinnande inge hvila, antingen för alltid eller tills vidare, ller ock göras gällande till och med utan inskränkning i tid. Då i sistnämnde fallet oför;ydbar lag finnes gifven, förbigås det; hvaremot Magistratens heder kräfver, rörande det första fallet, att följande yttras. Icke endast ett faktum är ifrågakomne åtlöjet, atan äfven att detsamma ensamt vändt sig omkring Hans Jacob Krumlinde såsom vordenriddersman — åtlöjet i sig sjelf ganska naturligt, som ej sjelfva enfalden skulle kunna undgå finna, att stjernan icke omedelbart nedfallet fråu Höjden på Engelholms Stadsfullmäktiges obscure vice Ordförande, om hvilken — ej ens nu Stadsfullmäktige in corpore — man har sig bekant några data vara åvägabragta i det allmänna bistas synnerliga intresse eller öfverskrida det trivialas område. Talet man och man emellan i detta ämne, utan den ringaste tumultuariska anstrykning, derest det annorsfritt kunnat anmärkas i Magistratens protokoll, skulle, protokollsfördt, otvifvelaktigt ställt Magistraten inom löjets område vid sidan af vice Ordföranden i Stadsfullmäktige. Omicke till gagn, kunde likväl skada icke följa deraf, att förhållandet blefve Eder kunnigt. Saken, såsom skett torde vara lämpligast behandlad, genom att öfverlemna åt vice Ordföranden, att sjelf bäst han gitte, angående skämtet med förbättringen, drogos med Stadens och ortens tänkande invånare. Rätteligen förstådt innefattar återkallandet, hvarpå I grundat etraffdomen, ett icke så ringa ädelmod i det att, när ett rykte sednare ville göra troligt, att Krumlindes benådande skett på underdånigt förslag af Länets Höfding, Magistratens Ordförande, för ögonblicket icke uppfattande möjligheten att Herr Landshöfdingen kunnat uraktlåta förskaffa sig tillförlitliga underrättelser om det förordade subjectets qvalifikationer, heldre ville iänderkaeta sig ett tvetydigt, dock Eder ensamt förbehållet bedömande, än se det för Herr Landshöfdingen neslående i ett fiasko inför den allmänhet som icke är i saknad af reflektionsförmåga. I öfvertygelsen att vice Ordföranden, framför att drågas med många önskar heldre en enda personlighet för öfvergjutande af sin vredesskåler, vidgår Moagistratens Ordförande att också han skrattat åt Hans Jacob Krumlinde, såsom riddersman för det goda han tillskyndat staden. Af hans icke af någon motsagda förklaring i Stadsfullmäktige den 11:te Januari 1869, det han gent emot stadens angelägenheter, vore en pannkaka, tyckes. han konsekvent böra äfven förefalla sig sjelf icke så litet löjlig. Med den figurliga:liknelsen, om afsigten än var att framstå som mönster på blygsamhet, slog han emellertid hufvudet på spiken; ty den med största noggranhet verkBtällda mikroskopiska undersökning skulle förgäfves få fram tecken till spår efter Krumlindes verksamhet i anda för Stadens bästa; honom ligger tvertom, ock synligt utan förstoringsglas, till last delaktighet i olagliga beslut, föreslåendet af dylika och framför allt försummelse i sina skyldighater, till exempel hvarpå bland andra må nämnas hans försummelse i egenskap af Drätselkammarens Ordförande, att söka, ej mindre förnyelse å en god inteckning på kapital fordran 860 Rär som staden derigenom gått miste om, ät, och vindicera 2lJ10-del af stadens minuterinogs och utskänkniovgs medel för försäljningsåret 1863 —1864, hvilken !lhydel Länsstyrelsen frikostigt förärat Landstinget och Landstinget mottagit, derifrån ej hindrad at gåfvans olaglighet. Konster kunna visserligen belönas med Kongl. Wasa Orden, dock hänföres icke till antalet af dem en såsom konst, som Stadsfullmäktiges vice Ordförande visat prof på, medelst föranstaltande af framläggandet inför Kongl. Maj:t af en oäkta, i stället för en äkta landtmäteri handling — ett tilltag som redan antyddes uti förklaring härifrån till Eder 9:de sistlidne Januari i mål rörande redovisning för 8. k. Kobska medlen. Ordföranden Hang Jacob Krumlinde erhöll af Stadsfullmäktige uppdrag att af Kongl. Maj:t utverka Nådig tillåtelse till nppförande af en skolhusbyggnad å Stadens Nya Torg och i underdåniga ansökningen den 17 Augusti 1867, yttrade han: att vidlyftiga öfverläggningar och väpekot varit föranledda af Magistratens Ordförande. Denne yttrade sig likvist endast en enda gång i frågau, och-.då till följd på en gång af rättighet och pligt; således tillät sig Krumlinde, samt det ändå inför Kongl. Maj:t, en osanning, särdeles grof så som gällande embetsman en i embetet, och ej kan en osanning alstra straff till utmärkelse för medborgerlig förtjenst, väl lika litet söm Krumlindes prunkande titel af verkställande Directör vid Engelholms lazarett, då befattningen, utan det, att staden ej har med densamma att skaffa, är af ingen större betydenhet, än stt mödan dervid vore godtgjord med några få riksdaler. — Det nu anförda om vice Ordförandens uraktlåtne tillgöranden, vitsorda Drätselkammarens protokoller och räkenskaper, jemte protokollen -hos Stadsfullmäktige; också grundar på berörde och tilläfvertyrs andre handlingar, Magistratens Ordförande sitt härmed uttalande, satt den som i underdånighet förordat Stadsfullmäktiges vice Ordförande Hans Jecob Krumlinde till utmärkelse med Kongl. Wasa Orden för förtjenster i stadens angelägenheter gjort sig skyldig till missbruk at det Nådiga förtroende bvarmed törordet blifvit besvaradt; ett uttalande hvaruti I icke lärer underlåta att offentligen instämma, efter troligtvis af protokollen och räkenskaperne tagande kännedom; vid inhemtande af hvilken I skolen öfverraskas af Ordföranden i Stadsfullmäktige Herr Grefve Posses öfvernaturliga begåfoing, uppenbarad således, att han bes styrkt riktigheten af protokollet för Stadsfullmäktiges sammanträde den 2 Juni 1866, oaktadt sammanträdet icke hugnades med Herr Grefvens närvaro i synlig måtto. — För Ordens-Institutionens ändamål hyser Magig ratens Ordförande så stor wördnad, att om en Nås debevisning sådan som den Stadsfullmäktiges vice Ordförande tilltallne, kommit på bans lott under de sexton esist förflutne, åren, han inseende gin aovärdighet skulle i nunderdånighet nundanhedit sig