Dagens Nyheter – 1 maj 1873, sida 2

Article Image
Riksdags-Nyheter. Båda kamrarne sammanträdde i går; den andra äfven under aftonens lopp. I första kammaren uppstod diskussion med anledning af konstitutionsutskottets afstyrkande utlåtande rörande hr Wallenbergs motion om borttagande af 2 107 R. F. Hr Wallenberg fick först ordet, Han uttalade sig med förundran öfver utskottets sätt att affärda hans motion, helst utskottet sjelf medgifvit, att riksdagen hade andra sätt än att tillämpa den i fråga varande paragrafen i fall den ville framställa anmärkning mot en af konungens rådgifvare. Tal. ingick härefter på de grunder, förut kända, hvarpå han stödde sin motion, hvarefter han yrkade återremiss af utskottets betänkande. Hr von Ehrenheim motsatte sig hr Wallenbergs förslag. Tal. ansåg, att den nämda par ragrafen borde bibehållas, emedan den vore den häfdvunna formen, hvarunder admärkning mot konungens rådgifvare kunde framställas, Äfven hrr Faxe och von Geyer yrkade bis fall till utskottets förslag och hr Bergstedt motiverade sin reservation. Derefter bifölls utskottets hemställan. Utgången i andra kammaren blef densamma, efter någon öfverläggning, hvilken emellertid stundtals gick på sidan om den föreliggande frågan, Hr Sjöberg ville visser ligen icke påyrka något annat beslut än det, utskottet förordat, men han ville dock begagna j tillfället dels för att bemöta något af utskottets motivering, dels för att ånyo uttala den mening, att denna 2 är oväsentlig; dess enda betydelse. härrör från bibehållandet af den oformlighet, att k. m:t skall pröfva on del besvärsmål, som borde tillkomma undererdnado myndigheter att afgöra. Häremot erinrade hr Ehrenborg, med citat ur hvad hr C. A. Larsson vid ett föregående tillfälle kallade gamla luntor, att samme hr Sjöberg såväl 1868 som 1872 i kammaren yttrat att denna grundlagsparagraf vore alldeles nödvändig, så länge k. m:t ensam har -lagstiftningsrätt i ekonomiska angelägenheter. Härmed utspann sig en följd af repliksbyten, enär hr Sven Nilsson i Österslöf också kastade sig in i striden mot-hr Sjö berg på ett sätt, som förskaffade kammaren ett och annat välgörande skratt. Hr Nils Larson visade att utskottet omöjligen kunnat komma till annat resultat, enär motionen varit blottad på all utredning af frågan. I samma riktning talade i öfrigt hrr Jöns Pehrsson, Per Nilsson i Espö, Huss och Törnfelt, hvilken ansåg 3 böra bibehållas, om ej för annat, så för att stå som ett fråges eller utropstecken vid behöfliga tillfällen. Första kammaren medhann under middagen att behandla och afgöra bankoutskottets be tänkande med förslag till ändringar 13:dje—6:te afdelningarne af banko: reglementet, hvilket betänkande blef af kammaren bifallet, med undantag endast deraf, att kammaren beslöt, att den i 42 2? omförmälda instruktion för fullmäktiges deputerade skall uppgöras af fullmäktige sjelfve, i stället för, såsom utskottet föreslagit, af bankoutskottet. Dessutom åter remitterade kammaren den 66 3 för att vinna ott förtydligande af deri upptagna förbud för bankens tjenstemän att innehafva befattning utom riksbanken, Vid den första. punkten i utskottets förslag, innehållande den nämda 42 23, uppstod någon. kortare diskussiop. Hr Dufva ansåg nemligen, att intet synnerligt kunde vinnas genom den föreslagna förändringen, Vore det meningen att flytta bankens styrelse till deputerade, så ville talaren anmärka, att ingen kunde garans tera dessa lif och helsa. Hr J. J. Ekman ingick i ett, räsonnemang, hvilket hr Dufva tycktes replikera såsom något, hvilket ej egentligen hörde till sjelfva ämnet. Det ofvan nämda beslutet fattades på grund af ett kort hemställande af hr Wallenberg, med hvilken hrr Nordström och frih. von Schwerin instämde. Alla de öfriga punkterna biföllos af första kammaren utan diskussion. Andra kammaren förenade sig med. första kammaren i dess beslut. Endast i fråga om banktienstemännens semester uppstod någon diskussion, genom att hrr Ola Månsson och Heggström, mot utskottet, och hrr Gustaf Jonsion, von NR Jöns Pehrsson, Wigardt, Granlund, Åke Andersson, Carl If varsson och Uhr ville något inskränka den rätt till semester, som bankoutskottet och ofvan nämde talare ville medgifva. Hr Hxggs ström begärde votering och hade trösten se sin åsigt omfattad af 20 ledamöter af kams maren, under det 111 understödde utskottet. Kurhusafgiftens upphörande. Första kammaren afhandlade bevillningsut skottets betänkande om kurhusafgiftens upp hörande och densammas ersättande med en personlig sijukvårdsafgift. Utskottet hade i gitt i fyra punkter affattade betänkande afgifvit ett på denna motion grundadt förslag, hvars första punkt af kammaren bifölls med 50 rö ster. mot 43, hvilka afgåfvos för återremiss. För bifall till punkten uppträdde bhrr Berlin, frik, af Ugglas, Bennich, Faxe och Mannerskantz, tör afslag hr Hallin, som ansåg; att det var namnet blott man egentligen ville ba bort, samt för återremiss hir ton Jöller, Caspersson, Trolle, Rosensvärd, von Stockenström och Hon Koch.

1 maj 1873, sida 2

Thumbnail