Dagens Nyheter – 24 april 1873, sida 2

jemto motionären iämnet, hrr Jöns Rundbäckoch P. Olsson och erkände behotvet af en föreskrift i det syfte, motionären framstält, utan att anse sig kunna afgifva något från utskottets afs vikande yrkande; men då hr Sven Nilsson i Efveröd förordat återremiss, på det utskottet skulle kunna formulera ett förslag till skrifvelse till k. m:t, och hrr Abr. Rundbäck, Hedin, C. 4. Larsson och Leijer understödt detta yrkande, instämde de första talarne äfven deri. Hrr Carlen och Sven Nilsson i Efveröd, hvilka försvarade utskottet, förklarade sig skola taga en återremiss ganska lugnt, och ärendet blef, genom votering, äfven återremitteradt med 79 röster mot 65, som understödde utskottet. Löneförhöjning för åtskilliga vaktbetjente. Hvad statsutskottet i denna fråga förordat antogs af första kammaren, med undantag af hvad rörde vaktmästarne vid länsresidensen, angående hvilka antogs k. m:ts förslag med 40 röster mot 12. v I sitt utlåtande nr 26 har lagutskottet afstyrkt en af hr A, P. Danielson inom andra kammaren väckt motion, afseende ändringar i arbetsordningen inom högsta domstolen m.m, Motionären åtnöjde sig med atti andra kam maren redogöra för orsakerna till motionens framkomst, dervid bland annat åberopande justitieombudsmannens bekanta yttrande om lagskipningen inom denna domstol. Hr Tvreffenberg, som äfven yttrade gig i frågan, fäste sig endast vid den del deraf, som rörde justitio rådens aflönade befattningar af enskild natur. Motionären hade yrkat att de måtte förbjudas innehafva sådana. Hr Treffenberg framställde den åsigten, att nämde embetsmän äro allt för klent aflönade med de 8,000 rdr som de åtpjuta, hels; om de äro familjefäder och i all synnerhet om de hafva söner, hvilka skola genomgå en dyr lärokurs. Men äfven om lönen vore tillräcklig, så skulle det för det all männa praktiska lifvet vara en förlust, om man derifrån afstängde de insigter, den bildning och den redbarhet, som högsta domstolens ledamöter måste anses representera. Det bör öfverlemnas åt dessa höga embetsmäns rättrås dighet att bestämma huru de skola använda den tid, som staten ej behöfver. Motionären hade dessutom gått en oriktig väg, då han hän: skjutit motionen under lagutskottets pröfning. Det är 34 2 regeringsformen som konstituerar justitierådsembetena, och den sökta ändringen hör sålunda under konstitutionsutskottets pröfning. Ett bifall till motionen skulle dessutom beröfva justitieråden dispositionsrätten öfver sin egen egendom. Talaren hade: velat yttra detta, icko för att göra något yrkande, utan för att söka reda denna fråga, som för närvarande har ett visst sensationsintresse och utgör föremål för utläggoivg, enskildt så väl som offentligt. Utskottets hemställan bifölls utan vidare af andra kammaren, Likaledes skedde i första kammaren,