Dagens Nyheter – 24 april 1873, sida 2

fornminnesföreningens ledamöter bland första kammarens medlemmar vårdade sig om att hedra hr Bergstedts utfall med något svar. För k. m:ta förslag talade hrr justisiestatsmi nistern, statsrådet Wennerberg, frih. af Ugg: las, v. Möller, Hallenborg, trih. Nordenfalk och v. Kock, hvilken sistnämnde sade sig ej hylla något monopol, minst för våra akademier och lärda sällskap, och det monopol, statens samlingar nu har med hänsyn till fornsakers hembjudande, är helt visst af samma slag som de monopoler, vetenskapsakademien och svenska akademien hafva och hvilka endast skänka oss en dålig almanacka, en dålig kalender och en dålig statstidning. Med 65 röster mot 33 antog kammaren k. m:ts förslag. Vetenskapens och den fria forskningens in tresse bevakades i andra kammaren af flera talare, hvilka sålunda yrkade bifall till hvad k. m:t föreslagit i afseende å bronsfynden och afslag å utskottets hemställan, I denna riktning talade hrr Per Nilsson i Espö, Lars Pehrsson i Hjulsta, Danielson, Philipsson, Posse, Sven Nilsson i Österslöf, Key, Lundström, Sven Nilsson i Efveröd, Sparre, Gumelius och statsrådet Wennerberg, Några af dessa talare framhöllo äfven, dels att sta tens intresse uti ifrågavarande afseende består deri att fynden bli förvarade, men ingalunda deri att de samlas i Stockholm, dels att den föreslagna lagen vore illusorisk, då det ju komme att bero på hvarje enskild om staten kunde tillegna sig fyndet eller ej, dels slutligen att fornforskningen i orterna ingalunda vore att förakta, ty utam den skulle staten för närvarande icke ega de rika skatter, jemväl af brons, som finnas i dess samlingar. Utskottets mening försvarades endast afutskottsledamöterna hrr Carln och Nils Pet tersson samt JIyth Hufvudskälet å deras sida var att den frihet, som k. m:t ville lemna hittare af bronsfynd, skulle för sådana öppna väg till utländska spekulanter, till skada för våra egna samlingar, en farhåga som från mot: sidan bemöttes med erinran om det allmänna kringgående af nu gällande lag, som länge egt rum och hvarigenom just utländske köpare gynnats, då inländske forskare dragit sig för att vara lagbrytare och derför afhållit sig från konkurrens. Vid voteringen bifölls k. m:ts förslag med den betydande majoriteten af 151 röster mot 28, hvilka hjelpte lagutskottet. Riksdagens beslut i denna för fornkunskaps spridande så vigtiga fråga har således afgjorts i enlighet med regeringens förslag. Lagutskottets utlåtande angående motionen om ändring af stadgandena om skyldighet att deltaga i byggnad och underhåll af tingshus och häradsfängelse bifölls under aftonens lopp af första kammaren med 45 röster mot 37, sedan flera talare yrkat bifall till de reservationer, som af hrr v. Gegerfelt och Sundell gjorts, samt af andra återremiss yrkats. Minoriteten vid voteringen var för återremiss, Denna fråga, oaktadt hon blifvit så många gånger på det grundligaste behandlad, gaf likväl andra kammaren anledning till öfverläggande sysselsättning i tre timmars tid under gårdagens förmiddagssammanträde. Då slutet emellertid blef återremiss, hufvudsakligen af det skälet att kammaren ville invänta medkammarens beslut, på det att frågan denna gång måtte, om möjligt, blifva löst, så redogöra vi ej i vidsträcktare mån för debatten än att blott nämna de talare, som uppträdde. För återremiss talade hrr Sven Nils:on i Efveröd, O. B. Olsson, Nils Hansson, Danielson, Johan Jönsson, P. Olsson, Carl Ijvarsson, Jöns Pehrsson, Sjöberg, Ola Andersson och Törnfelt, som gerna ville uppgifva sina presterliga privilegier, att låta kostnaden utgå efter fyrktal, då han ansåg att detta vore en allmän angelägenhet, enär hvar och en kan komma i det predikamentet att någon gång behöfva tak öfver hufvudet i ett tingsbus eller fängelse. Utskottet understöddes af hrr Sven Nilsson i Efveröd, Jöns Rundbeck och Carlen. Hr Gogerfelts reservation understöddes af hrr G. Meckel, Clairfelt, Helander, Granlund, Näsman, Lyttkens, Abr. Bundbäck, Rytander, Ahlstrand, Ros, Edström, M, Jonsson och Lars Pehrsson i Hjulsta. Vid voteringen afgåfvos 106 röster för återremiss och 59 för afslag. Utländnings rätt att anställa rättegång mot svensk undersåte. Lagutskottets förslag härvidlag — förut af oss meddeladt — bifölls af första kammaren,