Dagens Nyheter – 18 april 1873, sida 2

Utrikes-Nyheter. I ett bref till Times af den 10:de dennes läses: Hvarje främling, som för närvarande vistas i Paris och som umgås med fransmän, ser med förvåning den osäkerhet oeh den fruktan för framtiden, gom allestädes äro förherrskande. Det tros ock af några att Thiers har för afsigt att lemna sin ställning och draga sig tillbaka till privatlifvet så snart den sista milliarden blifvit betald och landet utrymdt af preussarne. Detta vore dock ett föga fosterländskt sätt att visa Frankrike huru svårt det har att undvara en man, som har fört det oskadadt genom så många faror och vanskligheter, och hvilken det väsentligen har att tacka för att det nu snart befrias från att se fienden inom sitt område. Den tidpunkt, som hela det franska folket motser med djup oro, är den, då nyvalen — förmodligen fram på hösten — skola ega rum. Man är nemligen viss om att Frsnkrikes framtid är beroende på utgången af dessa val. Åtskilliga utländska blad anställa betraktelser öfver den påfallande inre öfverensstämmelse, som gör sig gällande i den befästningsplan, som ungefär samtidigt skall komma till utföranle i Tyskland och Österrike. I det sistnämda landet befäster man gränsen mot Ryssland och i det förstnämda anlägger man fästningsverk såväl mot Frankrike gom Ryssland. Båda staterna tyckas dock vara ense om att låta den gränslinie, som skiljer dem åt, vara obefästad. Att det icke är tillfället, utan en väl öfverlagd plan, som här råder, och att denna plan står i förbindelse med vissa politiska aftal mellan HKofven i Berlin och Wien, kan icke vara tvifvel underkastadt. Detta bekräftas dessutom af det språk, som föres af de ledande organerna i den tyska och österrikiska pressen. Så t. ex. antyder den väl underrättade Schlesieche Zeitung, att mellan Tyskland och Österrike skulle ha ingåtts ett fördrag, som i händelse af ett europeiskt krig skulle träda i verkställighet, och hvilket fördrag liknar dst mellan Nordoch Sydtyskland ingångna, hvilket Bismarck för riksdagen afslöjade efter 1866 års krig. Denna hänsyftning på de militära öfverenskommelser, som Bismarck kort efter Prag-freden afslutade med sina förra motståndare i Sydtyskland, och hvilka blefvo af så stor betydelse för det tyskfranska krigets lyckliga utgång, kan icke gerna missförstås. Den är en underrättelse till Frankrike och Ryssland om att den, som nästa gång rubbar Europas fred, skall finna Österrike och Preussen förenade och beväpnade intill tänderna. Vi omnämde för en tid sedan att Holland råkat i krig med sultanen i Atehin på Samatra. Om detta krigs dimensioner får man ett närmare begrepp då man erfar att 4 bataljoner fotfolk, ett halft batteri bergkanoner, ett kompani sappörer och en afdelning rytteri, summa 4,000 man, utom officerare och kulis, under general Köhlers befäl nu brutit upp mot Atchin. Staden San Salvador, som nyligen blifvit förstörd genom en jordbäfning, är icke främmande för dylika olyckshändelser. År 1854 förstördes den nemligen helt och hållet af en jordbäfniog, har sedän dess blifvit delvis åter unnhvegd. men blott för att nu så att liknande