ten tst beter NANAK Spaturligtvis icke vet hur hvarje deltagare (i det nationslekonomiska mötet i Köpenhamn) röstadeX angående den köpenhamnska myntplanen. Litet hvar vet dock väl att på sådana möten fattas resolutionerna icke genom sluten omröstning, utan genom öppen ; och det har både stått tryckt inorska tidningar och vi ha hört af en svensk och en norsk mötesdeltagare att vid voteringen, som skedde medelst uppstående och qvarsittande, var det endast de danska medlemmarne som stodo upp (d. v. s. röstade ja) medan de svenska och norska blefvo sittande (ds v. s. röstade nej). Lika litet vet Aftonbladet — eller låtsar det veta — om sammansatta bankooch lagutskotts-betänkandets angående myntkonventionen utseende när det var skrifvet och när det blef tryckt. Vi känna icke hvad tyska tidningar ha sagt om den nu föreliggande danska planen att medelst Sveriges afhållande från möjlighet att, om tillfälle yppas, antaga ettinternationelt myntsystem göra Köpenbamn till nordens stora penningebörs; men det få vi säga att om man i Tyskland fått reda på att Sverige, som 1868 tog ett tydligt steg mot det franska myntsystemet, och hvars riksdag den 7 maj 1869 af regeringen begärde dess understöd för åstadkommande af Sgemensamhet i myntväsende med andra länders4 (nota bene icke bara Danmarks och Norges), nu, kort derefter, är i begrepp att i en hast låta för 10 år fastbinda sig vid sitt isolerade myntsystem, så förfar det ganska lättfärdigt.