Dagens Nyheter – 15 april 1873, sida 2

--—-— (UV — hvälfde sig ett par ögonbryn, som nästan sammangjöto sig vid näsbenet. Uttrycket i hans fysionomi var allvarligt och reflekterande. Hans hår var svart och nedföll i ymniga lockar under sammetsmössan. Den något fylliga öfverläppen betäcktes af mustascher, hvilka voro vridna i ändarne, sågom ofta hos sprättar. Haus hy var mycket solbränd: Hans längd syntes utgöra ungefär fem fot och nio tum, och hans växt, hvars proportioner voro otadliga, vittnade, visserligen icke om herkulisk styrka, men åtminstone om en mindre vanlig swidighet och vighet. Hvad försvarsvapen beträffar, medförds han ett: par större pistoler, en värja och en dolk. Bakom sig på hästryggen hade han en kappsick af läder. Det skulle ha varit mycket svårt att af hans yttre menniska siuta till hans sambhällsställning. Efter att ha ridit fram till värdshusets dörr, lät han der hästen stanna och yttrade, i det han svingade sig ur sadeln: — Om icke eklöfskransen som sitter fästad vid denna vägg är ett bedrägligt tecken, så bör jag här kunna få en säng samt något att äta. Hvar träffas husets herre? -Här, ers nåd, svarade det lilla etablissementets egarå, synbarligen smickrad öfver den ståtliga titel som blifvit honom tillagd, och han bugade sig härvid i stoftet. Döän resande tög sina pistoler ur hölstren, lossade de remmär, hvarmed kappsäcken varit