Dagens Nyheter – 4 april 1873, sida 1

Article Image
Vi återkomma till frågan om de gemensamma omröstningarne, hvilka utan tvifvel till sina följder måste anses såsom riksdagens hittills största tilldragelse. Hvilka åsigter man än särskildt må hysa om utgången af en eller annan genom dem afgjord fråga, så måste totalintrycket blifva att för dem, som i likhet med regeringspartiet och första kammaren tillsluta ögonen för tidens tecken, är mer än någonsin anledning besinna det gamla till ordspråk blifna uttrycket: Yen sådan seger till, och vi äro förloradeX; ja ovisst kan t, 0. m. vara om ännu en sådan seger är möjlig. De närmaste följderna ha vi redan antydt, nemligen ett slut på alla tillmötesgåenden kamrarne emellan samt de kraftigaste ansträngningar vid landstingen för att i första kammaren insätta fullt pålitliga män, liktänkande med andra kammarens majoritet, hvilken numera, då stadsrepreBentanternas antal i sagde kammare är gerom grundlagen bestämdt, endast i och genom nya val i första kammaren kan erhålla en sådan förstärkning, att ett dylikt resultat som den sista gemensamma voteringens blifver omöjligt. Härtill kan läggas att då den nödiga röstförstärkningen endast omfattar ett antal af högst 15 å 20 röster, en dylik åtgärd ganska lätt och snart torde kunna åvägabringas genom blott någon mera påpasslighet vid landstingen än hvad fölkBtyrelsepartiet bittills visat! Detta om de närmaste följderna af den gemensamma omröstningen; rörande orsakerna till densamma vilja vi äfven här tillägga några ord. Att utgången kunnat blifva så som skett torde få tillskrifvas icke blott de förut antydda, utan derjemte ett par andra. Regeringen har vid denna riksdag, genom de föreslagna stambanorna i Norrland och genom fere ganska omotiverade förslag om skänker åt ortintressen, än här än der, ganska skickligt förstått att tillgodogöra sig, om icke vänner af den orätta mammon, så åtminstone de elementer som förefunhits till splittrande och försvagande af den samverkan i motståndskraft, som hittills utmärkt det s. k. landtmannapartiet. Detta har varit en af de orsaker, som bringat öfver på regeringens sida en mindre grupp af röster, än i en fråga än i en annan. En kanske mera betänklig anledning har varit den omständighet att religiösa partiåsigter äfven fått lemna sin skärf, och den ej ringa, till resultatet. Inom riksdagens båda kamrar finnas ej så få, hvilka icke skulle draga i betänkande att lemna justitie

4 april 1873, sida 1

Thumbnail