Dagens Nyheter – 17 mars 1873, sida 2

Seceuså ett vad, I en rostaurationslokal i Berlin blef det nyligen tal orm, huru menniskor kundo kittlas till döds. En polack, som särdeles 1lifligt deltog i samtalet, förklarade, att han icke alls voro kittlig och att mån till och med kunde få kitula honom under foteå lorna, utan att blan kände vare sig obehag eller plåga deraf. Dotta påstående böstreds af alla de öfriga närvarande, och en i närheten bognde; mjölkhandlaro erbjöd honom ett vad, hvars utförande lifligt erinrar om tretioåriga kriget, då man såsom bekant sökte förmå fångar till bekännelse derigenom, att man ingned deras fotsålor med salt och sedan hade getter till att afslicka det. De sålunda marterade föllo snart i ett konvulsiviskt skratt, som ofta medförde döden, Polacken mottog emellertid vas det ; han skullo underkasta sig alldeles samma operation utan att förändra en min, och vadet gällde ett qvantum öl. En af mjölkhandlarens getter hemtades genast,. och man skred till profvets anställande. Men. knappt hade geten g ickat några--gånger, förrän vår: man utbra.t, i ett skallande skratt och-till allmän förlustelse för de kringstående ryckte tillbaka sin fot, glad att slippa räcka fram den on gång till ESKONYSEDER BEEDKISNESSTNIS TIS NO PEST FINEST SLE