Dagens Nyheter – 13 mars 1873, sida 2

Riksdags-Nyheter. Riksdagens båda kamrar sammanträdde i går både för och eftermiddag. Återvinningsrätt tiil stulen lösegendom, Lagutskottets förslag om återvinningsrätt till stulen lösegendom gaf i första kammaren anledning till någon diskussion, derunder hrr v. Koch, v. Gegerfeldt, Hasselrot, Faje och Caspöreson talade för bifall till utskottets förslag, hvilket emellertid af kammaren afslogs, sedan hr Nordström ifrigt och länge uppträdt mot detsamma, anseende det kränka 4den grund inom rättsprincipen, som biuder att egaren till något skall bli den lilande. Ätven hr Sundell yttrade sig emot utskottets förslag. Kammarens afslag fattades med 45 röster mot 34. . oo Andra Kaminråren sysselsatte sig äfven en stund med denna fråga, som slutligen återremitterades till utskotttet, Yrkandet härom, som först framställdes af hr Rubengson, Wöderstöddes af hrr ÅZe Andersson, Per Nilssön i Kulhult, lvar Månsson, statsrådet Bergström, P. Staaff och Philipsson. Dessa talare erkände att utskottet grundat sitt lagförslag på riktiga principer, öfverensstämmande icke endast med hvad de gamla landskapslagar ne i detta fall innehöllo och hvilket traditionelt fortlefvat till närvarande tid, såsom den allmänna folkupptattningen visar, utan äfven med den riktning tolkningen af nu gällande lag inslägit. Det upplystes nemligen, att syd liga hofrätten och derunder lydande underrätter döma såsom utskottet nu föreslagit angående stulet gods, nemligen att det skall till egaren återgå, i hvad hand det vara må; men att deremot Svea hofrätt tolkar lägen i mötsatt riktning. Äfven inom högsta domstolen har samma skiljaktighet i uppfattningen af detta lagrum yppat sig. Hrr Carlen, Sven Nilsson i Efveröd och Westerda! försvarade utskottet och yrkade bifall till dess hemställan; men grefve Sparre ville att kammaren skulle svara utskottet med ett prompt afslag, omedan detta förslag vore ön gräslig försämring äf nu gällande lagbestämmelse. Resultatet blef, som ofvan är sagdt, återremiss. Genom första kammarens här ofvan meddelade beslut pr denna fråga emellortid vid denna riksdag allit. Under förmiddagsplenum behandlades i båda kamrärne sjunde hufvudtiteln. Andra punkten, rörande anslaget till befrämjande af göromålens gång inom finansdepartementet, gaf i första kammaren hr statsrådet Ahklströner anledning uppträda mot utskottets afstyrkande till k, m:ts proposition, Katimaren afslog utan våre sig diskussion eller votering detta afstyrkande och biföll den nämda prositionen, Liksom förhållandet var, då fråga om enåhända anslag till civildepartementet förevar till behandling i andra kammaren, uppstod der äfven i går ett meningsbyte angående statsutskottets hemställan att detta anslag måtte nekas. Chefen för finansdepartemöentet, stätsrådet Wcern, äfvensori lirc Treffenberg, Sjöberg, Abr. Rundbäck och Dickson höllo sig endast vid beloppets ringhet och antydde som lumpet att neka en sådan bagatell, på sam ma gång likväl, i motsägelse med denna uxpfattning, åtminstone en af dessa talare, hr Dickson; tramställde som en gifven följd af utskottets åsigt, ifall den segrade, att regeringen skulle förlamas, ett påstående, hvilket gaf hr Posse anledning till den erinran, att vår regering icke består af extra ördinarier. Hr Posse förklarade ännu en gång att utskottsmajoriteten villö köonseqvent ftillämpa metoden, att afstyrka alla anslag, som kunna i mer eller rmindrö mån fastläså dön nuvarande orgåtisätiohen af statsdepartementena. Utskottets mening understöddes vidare af hr Key, Hörnfeldt, Cärl Ifvarsson och Hoeggström, af dem sistnämde dock ej på det angifna skälet, utån derför att han ansåg de parte mentschefen af tillgängligå besparingar vara i tillfälle att aflöna sina extra Ordinarie tjonstomän, Utskottets hemställan bifölls af kammaren med 90 röster mot 67. I följd åf kammarens skiljaktiga beslut kommer frågan om detta anslag under gomernisåtm voteridg. I gjättonde pänkten har utskottet angående extra utgifter föreslagit en nedsättning af 35,000 rdr, Hr statsrådet Wern yrkade i förstå kariimaren