Hvarjehanda nyheter. På tel om Frihetsbröderna, Offenbach o. s. v., meddelar Norrköpings Tidningar en föga bekant anekdot, hvilken kan tjena såsom bavis på den omtyckte mästarens produktionsförmåga: Det var i Ems, der Hektor Crmieux och Offenbach arbetade tillsammans på Robinson Crusoe, Spelbanken hade dock på dem utöfvat en stark dragningskraft, hvadan deras finansiella förhållanden voro temligen klena. En afton sade OCr6mieuzx: — Hvad säger du, om vi skulle börja med vår tredje akt? — Ja, om jag ännu en gång får fläkt vid spelbordet, icke förr. — Nå, försök då att vinna, så att vi ändt ligen kunna fortsätta vårt arbete. Direktören för Kasino atbröt deras samtal. — Ni förlora begge, mina herrar, sade han, Jag står i begrepp att föreslå er något, hvarigenom ert deficit kunde utiemnas. — Ah! utropade beggo samtidigt. — Ni måste bådaSsförfärdiga ett stycke för vår teater, — Ja gerna! — Kan jag kanhända till nästa år påräkna att få det? — Himmel! utropade Offenbach, Nästa år, och ni vill betäcka våra speltörluster . . . morgon skall ni få pjesen. Kleckan 6 följande eftermiddag var Cr6mieux färdig med texten, Offenbach skref musiken och följande dag befann sig oporetton Brunnen i Ems i direktörens händer. Offenbach och Cr6mieux erhöllo såsom honorarium en summa, mer än tillräcklig att betäcka deras vid spelborden lidna förluster, Teateranekdot. I ett teaterstycke förekom, som understundom händer, i ett par akter ätning på scenen, Vid en teater, om här i Sverige förmäler ej historien, en teater, der det icke vankas papp-puddingar och vatten i stället för verklig mat och verkligt vin, upp: trädde i detta stycke ett äkta par, af hvilket