Dagens Nyheter – 8 mars 1873, sida 2

Utrikes-Nyheter. I en korrespondens från Paris den 2 dennes omtalas justieministern Dufaure såsom len der genom sin fintliga argumentation bjelpt Thiers ur den förlägenhet, hvari venstern försatt honom, då den fordrade att få veta hans Xhjertas mening. Dufaure bevisade i sitt tal den 1:sta dennes, att situationen ännu var densamma som i februari 1871, då 26 departementer valde Thiers till chef för den provisoriska, franska republiken. Denna statsform vore visserligen icke definitivt antagen, men icke desto mindre fullkomligt laglig. Utskottsbetänkans det, sade ministern, har blott till ändamål att organisera denna provisoriska styrelse, för att skydda Frankrike mot anarki, när den nuvarande församlingen upplöser sig. Att grundlägga den definitiva republiken är något som går utom nationalförsamlingens befogenhet (samma ord upprepade Thiers under sammanträdet den 4:de); församlingens värf är fullbordadt, så snart hon under öfvergångstiden sörjt för en lugn och ordningsfull utveckling af förbållandena. I sitt senare hållna tal, som afvaktats med synnerlig spänning, utlät sig hr Thiers i hufvudsaklig öfverensstämmelse med hvad hr Dufaure: yttrat; men hvad han företrädesvig lade vigt uppå, det var antagandet af bestämmelserna i utskottsbetänkandets 4:de artikel rörande bildandet af en varaktig regering. Den motsats, som enligt de extrema partiernas mening förefanns mellan presidentens bekanta budskap och utskottets förslag, var Thiers klok nog att icke beröra. Han upprepade äfven sin gamla sats, att monarkien för närvarande vore en omöjlighet i Frankrike, hvarför det måste anses vigtigt att skydda den beståede republiken. Förhandlingarne angående utskottsbetänkandet ba numera fått en lugnare karakter, emedan den slutliga utgången af alla inses vara på förhand gifven, Äfven 2:dra artikeln har nu, enligt telegram, blifvit antagen. Preussens officiela tidning offentliggör ett kungligt dekret af den 1 dennes, hvarigenom för framtiden hvarje bevillning af jernvägskoncessioner göres beroende af hela ministörens samtycke. Hittills har beviljandet af sådana koncessioner faktiskt tillkommit endast handeleministern, grefve Itzenplitz. Efter Laskers bekanta uppträdande i jernvägsfrågan lärer handelsministern sjelf ha anhållit derom att beviljandet af koncessioner måtte hädanefter öfverlemnas åt regeringen i dess helhet. I Englands bank, i London, har ett storartadt bedrägeri upptäckts, hvilket föröfvats medelst falska vexlar af en amerikanare, Den ifrågavarande summan skall uppgå till 200,000 pd st. Vexlarne köptes sf engelska banken. Polisen gör stora ansträngningar för att få tag i den brottslige. En medbrottsling har man redan gripit. Beträffande den carlistiska rörelsen i Spanien skrifves från Madrid den 28 febr.: tEfterhand — och säkerligen icke för tidigt — gör sig den öfvertygelsen gällande att det första regeringen bör lägga an på är att undertrycka carlistupproret. Upprätthållandet af lugnet är vigtigare än införandet af en bestämd regeringsform, Republikanerna och de radikala hölloi går en öfverläggning, hvarefter de blefvo ense om att riksförsamlingen bör bemyndiga regeringen att upplåna 100 millioner till utrustande af af 100,000 frivilliga, som skola besätta Cstalonien, Navarra och de baskiska provinserna, under det att trupperna förfölja carlistbanden och nedgöra dem. HSådana tilldragelser, som tidniegarne på senaste tiden meddelat, få icke upprepas. I trakten kriog Tortosa tilloch afsätter carlistanföraren Tallada kommunalstyrelser och hotar enhvar med dödsstraff, som icke efterkommer hans befallvingar. Presten Santacruz har, såsom förut meddelats, skjutit ibjäl en stackars qvinna, derför att hennes man lemnat myndigheterna ett meddelande angående carlisterna. Enligt en berättelse i Times, ha carlisterna i början af mars uppträdt med mycken djerfhet och i stort antal uti CataT lonien, Alicante och Murcia, Den 24 febr. höllo prins Alphonso (don Carlos yngre broder) och hans gemål Maria (dotter till den portugisiske prinsen-regenten Don Miguel) ett slags festlig mottagning af sina anhängare i staden Besora, hvarest en musikkår spelade och klockorna ringde hela dagen. Prinsen var omgifven af en talrik stab af officerare och 200 man soldater; från trakten samlades många nyfikna för att se honom, nn Kol on—i a ss LULU A mH MA m Fill FA AA, Dm MM kH FF DM FR fu