Dagens Nyheter – 8 mars 1873, sida 2

Husslöjd i Kina. Från Shanghai skrifver en korrespondent till en engelsk tidning den 5:te januari, bland annat: Jag har besökt några utaf byarna rundtomkring Shanghai. Bomull är ett af denna trakts alster, och som det är vinter, arbetar folket inomhus; förnämligast qvinnorna äro sysselsatta med de olika behandlingar, hvarigenom bomull förvandlas till tyg. I hvarje by häromkring finner man dem sysgelsatta med att rensa, spinna, härfla och väfva. Husens inre uppfyller inga anspråk på trefnad, det vill säga efter våra begrepp, ren invånarne synas lyckliga och nöjda. Do tyckas vara väl födda och väl klädda; deras vinterdrägter äro vadderade med bomull. Barnen, synnerligast de små, äro så ombonademel bomull, att de äro lika tjocka som långa. BSpinnhjulet drifves med båda fötterna och man spinner tre trådar på en gång. Väfstolen är liten och rymmer endast en två fot bred väf. Ett bord är vanligen anordnadt såsom ett altare, hvarpå husgudarne stå, med lampor och kärl för rökelse framför sig; på väggarna ser man färglegda taflor, föreställande skyddande gudomligheter. Det hela har en fullkomlig medeltidsanstrykning. En hvar synes belåten då man träder in och tager deras arbete i skärskådande, Man ser hvyarken till någon soffa eller någon bok, Det tyg, de tillverka, färgas blått, i olika nyanser, och användes till beklädnad åt alla i huset. Inga stora, baracklika fabriker finnas här, utan en maskin; som drifver tusentals skyttlar. Hemmet är verkstaden och menniskofingrarne äro verktygen. Hvad politiska ekonomien skulle säga om detta system, det vet jag icke; men för mig är det klart nog, att det folk, som sysselsätter sig med denna husslöjd, är friskare och lyckligare än om det hela dagen vore instängdt i ett stort Babel, sådant som ett ångväfveri i Manchester. Sak samma med siden. Det är icke ett alster af stora. fabriker. Det är äfven qvinnans verk. Hon uppföder maskarna och afnystar kokongerna, I hvarje hydda tillverkas så mycket som möjligt, och skickas det till närmsta marknad för afsalu. Kejsarinnan, som antages vara öfverhufvudet, eller moder för alla qvinnor, gifver alla sina döttrar em lektion uti industri genom att jemte sina hofdamer genomgå alla förfaranden i sidentillverkningen, hvilket delvis är en religiös ceremoni; detta bruk grundar sig på samma tanke, som kejsarens tjenstgöring i-åkerbrukets tempel. MSE T ISSN ONES NATT ONE ISNTVEETETN DAS TESTET EIAEDOETIIETISSA