Dagens Nyheter – 4 mars 1873, sida 2

Slutligen sade han, när han betänkt sig en stund; och:gick med detsamma fram ett par steg på golfvet, samt gjorde en djup bugning för fru Herner: — Hywää huomenta (god morgon)! — Juämalaå antskos (det gifve Gud), svarade fru Herner och räckte Mikko ena hander. Hvad för budskap för du med dig? — Vargen har vädrat upp bytet, svarade Mikko och kastade med detsamma en betydelsefull blick på Ilma. Dön unga flickan gaf till ett anskri och skulle fallit till golfvet, om icke kyrkvaktaren mottagit Henne i sina starka armar. Det var nära att äfven fru Herner förlorat besinningen vid Mikkos svar, hon hade större sjelfbekerskning i detta ögonblick. Efter några minuters tystnad, hvarunder Mikko förde TIlma till soffan, sade fru Herner: i — Jag märker granneligen att du med den liknelsen syftar på kapten Margunoff. — Ja, alldeles, svarade Mikko och nickade. Kaptenen är en varg och han smyger här omkring med hundra ryska jägare, det har jag sjelf sett. Det var han som i förrgår var inne i Sikkilä, tog nästan all mat hau kunde öfverkomma och skrämde qvinnorna till skogen. HSedan hans jägare druckit ut allt bränvin, som fanns att tillgå, gisk kaptenen med