Dagens Nyheter – 3 mars 1873, sida 2

riksbankskontoren i landsorten föreslagit bis fölls utan diskussion af första kammaren, med undantag af punkten 3, hvilken, på yrkande af hr Hallenborg, återremitterades. Skogshushållningen. Frih. v. Sprengtportens motion om strängare bestämmelser i skogslagstiftningen, i afsigt att befordra en ordnad skogshushållnirg och förhindra nu, enligt motionärens åsigt, pågående skogssköfling, hade, geom bekant, af det tillfälliga utskott, dit motionen förvisats, blifvit afstyrkt. Inom första kammaren gaf dotta utskottsbetänkande anledning till ett lifligt tankeutbyte mellan motionären, som understöddes af hrr Rydqvist, Ros, Hasselrot och frih, Raab, och hr Asplund, som försvarade utskottets hemställan. Denna hemställan segrade ock vid begärd votering med 51 röster mot 21, hvilka senare voro för återremiss. Frågan om förändring af elementarläroverken, Just som första kammaren var på väg att åtskiljas efter aftonsammanträdet, begärde grefve Henning Hamilton ordet och förklarade sig vilja säga några ord rörande elementarläroverksfrågan. Det fanns en sak — yttrade talaren — för hvilken han i femton år kämpat, nemligen den klassiska liniens fullständiga skiljande från den reala. De försök man gjort att förena dessa båda linier hade alltid i större eller mindre mån misslyckats; den ena linien hado alltid blifvit gynnad på den andras bekostnad, antingen i följd af lärarnes uppfattning eller på grund af omöjligheten af att utarbeta en för båda linierna gemensam undervisningsplan, som: vore fullt ändamålsenlig. Talaren ville visserligen ej begära ätt det utskott, som i dag tillsatts för behandling af k. m:ts förslag i den högvigtiga frågan om elementarläroverkens ombildning, skulle föreslå en fullkomlig förändring, men han önskade dock att detsamma måtte framhålla nyttan deraf, att i de större städer, der undervisningen fullständigt meddelas på två linier, man måtte inrätta ett fullständigt klassiskt och ett dito realt läroverk. I städer, som ligga hvarandra mycket nära och mellan hvilka finnes lättare kommunikation, t. ex. Lund och Malzö, Linköping och Norrköping, borde inrättas i ena staden ett uteslutande klassiskt och i andra ett uteslutande realt elementarläroverk. Utskottet skulle — ansåg talaren — göra sig väl förtjent om fåderneslandet, om det föresloge en öfvergång till de båda liniernas åtskiljande. Andra kammarens förmiddagssammanträde upptogs till största delen af en diskussion, föranledd af den till remiss föreliggande kungl. propositionen angående lagfart å fång till fast egendom. Grefve Sparre framställde åtskilliga änmärkningar mot detta lagförslag och kom till den slutsats, att genom detsammas antagande det nuvarande oefterrättlighetstillståndet i hithörando förhållanden icke skulle kunna afhjelpag, hufvudsakligen emedan deri saknades föreskrifter om upprättande af fastighetsböcker. 1 den mycket skarpa och absolat förkastande kritiken öfver lagförslaget angrep grefve Sparre åvyo lagbyrån, hvilken snart sagdt visat att den ej förstått don sak, hvarom den skrifvit lag, hvarjemte han rent ut sado att justitiestatsministern är stadd på en afväg i afseende på lagstittningsarbetot, hvilken skall leda till att vi blifva efter alla andra europeiska länder. Talaren hemställde till sist, om ej kammaren skulle finna det lämpligt att för denna vigtiga frågas behandling tillsätta ett särskildt utskott. Hr P. Staaff motsatte sig detta förslag och bemötte för öfrigt åtskilliga af den förogående talarens yttranden. Hr CO. A, Larsson understödde deremot förslaget om det särskilda utskottet. Hr Sjöberg begärde förslaget om särskilda utskottet på bordet, och det vardt bordlagdt, Kammaren remittorade derefter den k. pro positionen till lagutskottet med förbehåll, att, i händelse ett särskildt utskott skulle komma till stånd, propositionen då skall förvisas dit. Hr Wigardts af lagutskottet afstyrkta motion om befrielse för lärjunge vid elementarläro verk från första årets beväringsexercis gaf anledning till någon öfyverläggning. Motionären tillika med hr Westerdal anslöt sig till en af den sistnämda i utskottet afgifven reservation, innefattande, att riksdagen ville för sin del besluta, att yngling, som an: tingen före beväringsåldern genomgått eller vid den tiden vistas vid fullständigt elemeatarläroverk, bör, derest han af vederbörande godkännes, i likhet med mediem at skarpskyttekår, befrias från första årets boväringsexercis. Mot detta förslag uppträdde varmt och allvarsamt hrr P. Nilsson i Espö, Adler: sparre, Sv. Nilsson i Efveröd, Nybleus, Förnebladh, Danielsson och Törnfelt, som alla mer eller mindre starkt betonade, att ett dylikt beslut från rik degen: sida skulle innefatta en afvikelso från c 2 at riksdagenantagna och af k. m:t godkända principen af allmän värnepligt. Det skulle vara höget olyckligt om riksdagen, som nyss lemnat undantageas väg i detta fall; ånyo skulleslå in derpå. . Kammarens beslut i denna fråga utföll utan votering i enlighet mod utskottets hemställan, oI fråga om lagutskottets afstyrkande ut