Dagens Nyheter – 26 februari 1873, sida 1

hårdt för mången af oss, som knappt har råd att skaffa sig en vadmalsrock, att anskaffa en hop grannlåt till en karl, som vi bestämdt känna aldrig såsom husar kommer att göra hvarken oss eller fäderneslandet någon nytta. Karlen har visst icke för stor lön; tvärtom3 men den lönen är dock nästan för dryg för oss fattiga skogsboar att utgöra. Rusthållaren slutar med att på sitt enkla och enfaldiga sätt anropa medlemmarne i an dra kammaren att vid afgörande af frågan om indelningsverkets vara eller icke vara egna en och annan tanke åt de stackars bönderna i skånska skogsbygden, hvilka aldrig kunna komma någon väg hvarken i andligt eller materielt hänseende, så länge de, tärda af ständiga bekymmer, måste träla under indelningsverkets tunga och odrägliga ok. Hvad som är en lätt börda på slätten, der jorden utan mycket arbete ger rika skördar, är en outhärdlig tunga i den magra skogsbygden. (Framåt.) —-— RR AE ee i era sn Å