vå J , En gåtfull uppfinning. i Den bekante naturforskaren ÅA. Bernstein yttrar sig på följande sätt för den amerikanI ska uppfinning, vi i lördags under ofvanstående rubrik meddelade: Det är ett faktum att lufttomt rum är en utomordentligt god ledare för elektricitet och att äfven förtunnad luft i hög gtad besitter samma egenskap. Uppfinnaren af lufttelegrafen hr Loomis, en i vetenskapen väl bevandrad tänkare; tyckes vilja begagna denna den förtunnade luftöns i mycket höga regioner egenskap till en verklig ledning. I detta ändamål vill han på det högsta berget i Amerika upp: bygga ett högt torn och derpå uppsätta en mycket hög mast, En likadan apparat skall uppföras på deh högsta bergspetsen i Europa, och mellan dessa två spetsar skall den mygket förtunnade, högt öfver molnen varabde luften öfvertaga rolen af en ledning, Elektriska strömmar, hvilka framkallas i den ena verldsdelen och ledas upp i masten, antagas sålunda skola, utan begagnanda af kabel; gifva telegrafiskt brukbara tecken i den andra. Den förhoppning, som uppfinnaren, enligt den amerikanska berättelsen, hyser, nemligen att finna elektricitet i så höga läftlager; talat dock imot plank tch sifröt densartma en prägel af ovetenskaplighet. Sannt är Visserligen, att om man lyckades att få masterna ända upp uti den lufttomma regionen, eller åtminstone dit, der luften är i högsta grad förtunnad, skulle than känna begaglia denna region i stället för en kabel. Sedär dock gehof ästtonögmiska obsörvationer blifvit ådagalagdt, att luften ännu på en höid af trettio, ja, till och med hundra mil är nog tät för att försätta små meteor kroppar i glödning, hvilka genomflyga densämröa, måste man förklara planen att genom törn ööh master på berg äppnå en tegion, som är god ledare för elektriciteten, såsom äfventyrlig. Men äfvön under antagan: dö att lir Loomis gönom försök skulle ha öfvertygat sig om, att mån genom byggnads: verk på de högsta berg skulle kunna uppnå en luftregion, som är god ledare för elektriciteten, så framträder dock mot förslaget den väl grundade betänkligheten, att luftlagret icke är isoleradt från jorden och att särskildt en så väldig ledare som verldshafvet skulle uppsluka den telegrafiska strömmen, innan den homme fram till masten i den andre verldselen,