Dagens Nyheter – 21 februari 1873, sida 3

Små populära zoologiska notiser. Skatkycklingarne. Har den stora allmänheten någonsin hört talas om eller sett skatkycklingar? — Troligen icke... Så blefvo emellertid först af mig och sodan af de mina och flera andra personer de små kycklingarne kallade, med hvilka den förut omtalade :skatfamiljen, hos hvilken jag till kläckning .hade lagt de två hönsäggen, välsignade mig. Det är nu dessa skatkyckliogars: lilla historia, jag skall förtälja, bedjande,om ursäkt för, att mitt eget jag uti densamma så ofta förekommer; men det måsto så våra, ty berättelsen om skatkycklingarne är så nära förenad med ett litet stycke af min egen barndomsbhistoria, att jag också nödgas framhålla mig sjelf, då jag omtalar mina små fosterbarn. af hönsslägtet. Väl hemkommen från skatboet med mina sinå och sedan jag jublat öfver experimentets lyckliga resultat, tillredde jag åt dem hus och hem: en gammal, långt förut kasserad större fågelbur af träapterades dertill, och-i den bäddade jag deras vagga med några linnelappar, bomull, ull och dun, Innan flyttningen skeddefrånmin mössa, uti-hvilken de fraktats hem från skogen och in i buren, bjöd jag dem mat, bestående af skorpa och mjölk, en rätt som för min egen del gällde som delikatess. Mina kycklingar hade dock icke samma smak: de försmådde det erbjudna och visade blott begär: efter värme, hvila och sömn. Såsom . yngst bland mina syskon hade jag, välsignad vare denna mitt ödes blida lott, i mitt hem icke fått någon erfarenhet af huru små skola matas; men jag hade i stället iakttagit detta annorstädes. Denna vigtiga iakttagelse kom mig nu väl till pass. Helt försigtigt öppnade jag hvar och en af mina små kycklingars lilla veka: näbb och trattade med en tesked i dem det för dem tillredda näringsämnet,.. Denna deras. första måltid fick gälla för både frukost, middag och qväll. Följande morgon börjades åter samma mat niogsprocess, och så vidare omkring 3 å 4 dagar, hvarefter mina små kräk började äta -gjelfvas Ifrån-att bjuda dem skorpa-och mjölk öfvergick jag till den vanliga kycklingsmaten, gryn och mjölk samt hårdkokta, hackade ägg. Det var en. lust att se, huru de genom att gapa. emot mig visade sig hungriga, hur de åto, hur de drucko, hur de växte, och hur.— förståndiga de blefvo: sjelfva gingo de utur och in i sin bur. Något öfver en vecka gamla blott, ådagalade de för mig en tillgifvenhet, som endast kan liknas vid barnets för fadren eller modren; och saknandö moder, slösade de på ig den kärlek, som eljest skulle tillkommit... både deras moder och fader. Jag var deras allt. Doe sprungo efter mig. De -hoppade upp på mig. De gömde sig i mina rockärmar. De sökte en fristad såväl uti de af mina fickor, hvilka händelsevis voro hela,