Dagens Nyheter – 20 februari 1873, sida 2

-—MUR NN både mig och dig sjelf, och din första kärlek är då denne italienare? Jag har skrifvit så i mitt -afskedsbref till dig4, hviskade Eleonora undergifvet. no Och för denne uslings skull hår du för. gätit alla dina eder, din pligt som mor och maka? Ja, ja!4 stammade Eleonora. CHländiga! Så befall din själ i Guds hand! röt Joachim, medan hang blickar vttryckte en fullkomlig sinnesförvirring, och i det han störtade fram tillskrifbordet i hans inre rum. I nästa sekund hade han fattat en konstrikt arbetad pappersknif, med en lekande amorin till fäste ocH Ön slida döljande ön tveeggad spetsig dolk, ett nyttans redskap på samma gång som ett dödande vapen. Han höjde stålet och blickade med vansinnets rageri på sin maka, som släpat sig närmäre skrifbordet, men ännu låg på knä inför sin domare och bödel. Ja, låt mig dö för din hand, min välgörare, min bror, min far, min make! utbräst Eleonora och blickade upp med martyrens hänryckning mot sin straffatide demon. Joachim sänkte vapnet och sjönk ned på en stol, medän i samma ögonblick dörren till havs yttre rum öppnades af lille Edmund, som vaknat under det man klädde af honom, och som nu i blotta linnet ilade från sin sköterska in till sin pappa, för att välkomna honom. Man kunde omöjligen se en täckare bild af oskul