Dagens Nyheter – 17 februari 1873, sida 1

Gubben Granat gick under dessa ord med brådskande steg uppför backen, Efter några minuter kom roddaren Erik springande med lyktan, och upplyste att en täckt hyrvagn för en halftimma sedan passerat bron, men ännu inte återvändt. En berre hade suttit inuti och kusk och betjent på kuskbocken. CTycks gå bra ihopf, brummade den gamle, i det han lyste på de färska bjulspåren, både med det ena och det andra. Här finns inte dubbla spår. Vagnen har inte gått tillbaka. Hoppas ri får full dagspenning, gossar. Men sedan han gifvit lyktan åt en af karlarne, tog han tågändan och band ihop grinden med mångdubbla knutar. Nu kör man inte igenom så lätt, och andra åkande komma vid den här tiden inte så ofta. Men hvad var det, gom rörde sig ienbuskarna derborta? En karl, som vill smyga undanX, upplyste Håkan. Han vill klänga öfver gärdesgården. Tag fast honom! kommenderade f. d: underofficeren, och inöm några sekunder hade både de raska fiskrarne hunnit upp den flyende, Bom gjorde högljudda protester och sökte sätta sig till motvärn. Men det dröjde inte länge förrän den motsträfvige fick beqväma sig till att följa med till grinden öch lyktan. CVet ni inte skam, slynglar. Ska ni attackera en bättre karl på öppen landsväg? Hvad vill ni? Ä ni tjufvar och skäölmar?4