KA — om sig i sin hemort, och om detta öfverensstämde med det smickrande öppna rekommendationsbref, han medfört till firman Minning. Han telegraferade derför till Livorno, till ett annat handelshus än det, från hvilket harpspelaren blifvit rekommenderad, med uppmaning att, i fall af obekantskap med signor Dossi, på bästa och hastigaste sätt söka upplysningar om honom, och han lofvade telegrafvaktmästaren en riklig belöning för ett ilbud följande dag med svaret, Vid sin återkomst drack han sitt te tillsammans med den unga frun och främlingen, och märkte, till bestyrkande af sina 20isstankar, en ovanlig förlägenhet dem emellan. Han lemnade dem icke ett ögonblick ur sigte och omintetgjorde alla försök att komma på tu man hand. När timmen var inne att åtskiljas, gjorde han en appell till gemensamt uppbroti för de båda gästerna i flygelbyggningen, och förklarade signor Dossi på ganska hjelplig italienska, att det var tid på attlåta den unga modren hemta sig efter sin förskräckelse och gå till hvila. Väl inkomna i gästbyggnadens förstuga, läste gubben i hemlighet ytterdörren och stoppade nyckeln på Big, på samma gång han varnade harpspelaren för alla nattliga promenader nu, när stora Caro, som alltid visat främlingen ovilja, var lös och gjorde sin rund kring gården. Staffan Granat ville inte göra någon hemlighet af att han misstänkte något, och deri