Dagens Nyheter – 15 februari 1873, sida 1

k. m:t utser två, Stockholms stadsfullmäktige två, dock blott för fyra år hvarje gång, och de två öfrige skulle blifva rektorerna vid hufvudstadens båda högre elementarläroverk (Klara och Maria). För öfrigt bibehållas biskopar och konsistorier vid sin förra makt öfver läroverker, och rektorerna vid statens läroverk skola, enligt komitens förslag, hädanefter som hittills kunna underordnas under af biskop godtyckligt förordnade inspektorer eller annat ombud. Under fullt erkännande af komitens myckna arbete och osparda möda för att på en i sådana fall sällspordt kort tid blifva med sitt arbete färdig, samt utan att förneka vigten och värdet af bland annat en mängd i komitåns betänkande meddelade historiska eller statistiska upplysningar och eammanställningar, måste dock vårt slutomdöme om komitåns förslag blifva, att det, genom bibehållandet af latinskrifningen m. m. och isynnerhet genem latinets återinförande i elementarläroverkets nedersta och gemensamma klasser, synes egnadt att verka i tillbakagående i stället för framåtgående riktning samt att öka antalet af de öfverklagade Comkastningarne i undervisnings-planen, mera än att stilla den i alla samhällsklasser rådande oro beträffande vårt underyvisningsväsende, om hvilken riksdagsskrifvelsen af 1870 talar. De af komiten föreslagna och i alla fall föga verksamma eller tillfyllestgörande åtgärderna mot öfveransträngning och mångläseri förlora ock sålunda sin egentliga betydelse; den af riksdagen afsedda gemensamheten i elementarläroverkens nedersta klasser skulle motverkas eller omöjliggöras i stället för att åstadkommas eller befordras, och om elementarläroverkets ändamål att meddela eller grundlägga medborgerlig bildning skulle sedan icke löna mödan att tala, åtminstone icke så vida man vill att medborgerlig bildning skall blifva äfven allmänt medborgerlig. SERENA YTA SEE KT ENS ARA