Stöld vid Carl Gustafs stads kronogevärsfaktori. (Från Dagens Nyheters referent.) Den förberedande ransakringen i detta, såsom det vill synas, ganska vidtomfattande mål fortsattes vid poliskammaren i Eskilstuna i måndags, i närvaro af faktoristyresmannen, kapten Blix, arbetschefen vid faktoriet, löjtnant Treffenberg, samt kronolänsmannen i Vester Rekarne härad, hr Wennerström, hvarjemte rådhussalen var öfverfylld af åhörare. Fabrikören Axel Julius Kullman, som, tillika med förre faktoriarbetaren Blomqvist, var ur cellfängelset upphemtad, beräitade på domarens, borgmästaren Hallströms, tillfrågan att gevärsfabrikationen å Lafqvist Kullmans verkstad började år 1869; att gevärshanar i början tillverkaaes hos fabrikör Thunell. Föröfrigt nerar Kullman att ha anmodat sina arbetare att anskafta hanar från faktoriet. Faktoriarbetaren Wetterholm (förut i arbete hos Kullman Lafqvist), vid poliskammaren närvarande, upplyser att Kullman bedt honom an skaffa hanar och slutstycken ifrån faktoriet. Kullman (med gråtande ton): Jag har inte bedt honom derom, så sannt mej Gud hjelpe ! Wetiterholm säger, att gevärsarbetaren Israel Pettersson tatt 4 hanar och slutstycken af Kullman till sammansättning med tillsäge.se att noga akta så att ingen obehörig finge se dem, men att Pet tersson ej brytt sig om att efterkomma denna tillsägelse. . Vittnet, förre faktoristen, numera maskinarbetaren Johan Sköld berättade att han på Kullmans anmodan slagit i faktoriets hejareverkstad omkring 25 hanar, til hvilka han fått hemta jern i dea at hrr Kohlström och Nilsson arrenderade stångjernshammaren, och att han för dessa sålunda hejade gevärsdelar af Kullman erhållit betalning med 12!12 öre stycke. Styresmannen upplycer, att Kohlström på förfrågan sagt att Sköld aldrig med hans vetskap fatt hemta jern i stån-jernshammaren. Sköld säger, att Kohlströms kompanjon, hr Nilsson, vägt upp jernet till de af Sköld för Kullmans räkning hejade gevärsdelarne. Wetterholm gsägor, att Kullman flera gånger bedt honom anskaffa gevärsdelar från faktoriet, men Kullman nekar fortriarande dertill, hvarförutom Wetterholm tillägger att vnder hans kondition hos Lafqvist och Kullman gevärsdelar ej erhållits från något annat häll än från faktoriet. Blomavist yttrar, under häftig gråt att han blifvit förledd genem Kullman att stjäla gevärsdelar från fakteriet och att han annars icke hade kommit på denna tanke. Sköld säger, att han lemnat Kullvtan 20 hanar och 20 slutstycken om julen 1871, dem han hejat i hejareverkstaden vid faktoriet och hvartill han erhållit jern af fabrikör Nilsson, men att han aldrig levererat några andra gevärsdelar till Kullman. .Gevärsarbetaren Israel Pettersson,närvarsnde, tillögger till sitt törra vittnesmäl, att Kullman i onsdags framlagt 4 hanar, hvilka han bedt Pet: tersson noga gömma undan, och att Kullman flere gönger tillsagt sina arbetare att gömma gevärs elarne. Kullman erkänner, att dessa 4 hanar voro qvar utat gamla, från faktoriet erhällna. Vittnet regementssmeden Carl Henrik Blom: strand, att Kullman köpt 23 kasserade hanar af Blomstrand, hvilka voro hejade i den gamla hejaren vid faktoriet, och att detta köp egt rum endera år 1869 eller 1870, hvarjemto vittnet tillägger, att Kullman i onsdags afton varit nere hos Blomstrand och yitrat till honom: Jag har ingen annan räddningsplanka än ait skylla på dig, att jag fått alltsammans såsom kasserade gevärsdelar af dig, ty kapten Blix är ej att leka med. Styresmannen upplyser, att Kullman sagt att jernet till dessa hanar anskaffats genom Blom: strand ; men denne nekar bestämdt att ha beställt jern åt Kullman. . Kullman sökte slutligen inblanda fiora personer i målet, men hårå fäste polisdomaren ej nägot afseende. Målet uppsköts härefter till följande dag kl. 11 f. m., då flera vittnen skola uppkallas.