Dagens Nyheter – 11 februari 1873, sida 3

leon sig söm den legitime hufvuädmannen för det bonapartistiska partiet och tror, att detta har stora utsigter att åter komma till styret. Enligt hans tanke förefinnas inga tillräckliga skäl tillatt frukta hvarken chåmbordisterna eller orleanisternå. Hvad de senare beträftar, anser han att Thiers just icke är synnerligen fiendtligt sinnad mot dem, men att ban endast håller dem på afstånd, emedan han tror att de kunna vara hugade att bli hans efterträdare. Efter prins Napoleons förmening ha dock blott bonapartisterra och republikanerna några egentliga anledningar att hoppas vinna makten, och den hufvudsakliga striden skall, såsom han uttryckte sig, komma att utkämpas mellan honom och Gambetta. En allians med Ryssland, för hvilken många fransmän nu för tiden svärma, är icke i prinsens smak. Han her en aunan plan, som går ut på en allians mellan samtliga vestmakterna, Frankrike, England, Italien och Spanien, hvilken allians han filltror sig kunna åvägabringa, om hans parti kommer till styret, emedan han personligen är beslägtad med Italiens och Spaniens konungahus, emedan Italien icke längre behöfver frukta det påfliga partiet i Frankrike, och emedan England är angeläget om Frankrikes bjelp i Orienten. Prinsen påminde för öfrigt-om den sympati, som icke blott engelska hofvet utan också engelska folket visat bonaparternas familj vid kejsareas död. Han nekade icke, att den aflidne kejsaren personligen förvärfvat sig många sympatier i England, men menade tillka, att man derstädes icke ansåg ätten Bonapartes roll utspelad och derför ej heller vid kejsarens död försummat att egna honom de hedersbeVisningar, som annars skulle tillkommit den nuvarande franska regeringen. Om kejsarinnan uttalade han sig med någon ringaktning och i en viss medlidsam ton. Hon hade, efter hans mening, alltid befattat sig med grannlåter, hvarpå bon förstod sig utmärkt väl, men tillika med politiska angelägenheter, på hvilka hon icke förstod sig det ringaste. I synnerhet förebrådde prinsen henne det sista kriget. Det vill för öfrigt synas, som hade den aflidne kejsaren delat gin kusing mening om kejsarinnan Eugenie. Man fann den 4 september 1870 i Tuilerierna ett bref från grefvinnan Theba, som hon före sin förmälning tillskrifvit kejsaren, och hvari hon tackade honom för ett piano, som han skickat henne: Skrifvelsens innehåll var gärdeleg snillrikt och försatte kejsaren i hänryckning. Sex år senare erfor han, att brefvets egentlige författare var Prosper Merimåe, och att grefvinnan Eugenie endast ro7skrifvit detsamma. Kejsaren tecknade då denna anmärkning på brefvets marginal: Häelås! Cette lettre ma valu mon marriage. (Ackt Detta bref har vållat mitt giftermål.) Angående sin gemål Clothilde yttrade sig prinsen blott med några få ord. Hon är icke böjd för att återvända till Frankrike, emedan hon fruktar för sina barns framtid, i fall deras fader skulle komma att bestiga Frankrikes tronX, Om meddelandena i de officiella spanska tidningarne angående carlistornas förlust i fäktningen vid Aya äro riktiga, så har upproret i de baskiska provinserna fått en stöt, hvars verkningar torde komma att visa sig vara af det allvarligaste slag. Enligt de officiella uppgifterna, utgjorde carlisternas förlust icke mindre än 500 döde och 200 fångar samt dessutom 800 remingtongevär, 300 andra gevär och stora förråd af ammunition. Generalerna Moriones och Primo de Rivera skulle med en styrka af 5,000 man ha ryckt fram mot den starka position, som carlisterna intagit vid Aya under Lissagara, Ollo och presten Santa Cruz, af hvilka den förstnämde såsom f. d. militär hade öfverbefälet. Rivera intog staden med bajonetten, vid hvilket tillfälle han skall ha slagit 2,000 carlister på flykten, och om aftonen förföljde dem öfverste Blanco med 1,000 man och tillfogade dem stor skada. Märkligt är det emellertid, att de kungliga trupperna icke bibehöllo ställningen, utan drogo sig tillbaka till Zaranz! De legitimistiska tidningarne i Frankrike och Spanien innehålla högst fantastiska berättelser om carlisternas framgångar; de vilja gerna öfvertyga sina läsare, ätt herrar Carlos och Alphonso, ehuru de i verkligheten ännu icke öfverskridit gränsen, redan befinna sig på väg till Madrid. fn ra nr Sa a nand Hvarjehanda nyheter, Fyren slecknar! Kapten Z. är en