Dagens Nyheter – 6 februari 1873, sida 2

den tvedrägt, som herrskar mellan de skarpt från hvarandra afskilda klasserna inämda stad, på andra orter ingalunda bidraget att ge stöd åt det hedrando omdöme, som skulle ligga i det så ofta vitsrade uttrycket: Sveriges finaste och mest bildade publik. Dålist väglag. Från Sundsvall skrofs i lördags: Såsom bovis på den dåliga beskaffonhot, hvari väglaget i de norra örterna för närvarando befinner sig, kän antöras, att den post från nämda orter, som under vanliga förhållanden bort inträffa härstädes-i fredags förliden vecka, först i natt klockan ii hit anlände. Det berättas btt pösten på Vissa sträckor, exempelvis öfver Skuriskogön, i anledning af den hopade Bön ej kunnat köras, utan måst bäras och släpas fram at folk, dels begaghande s. k. trögor, dels gående på skidor. Eldsvåda. Från Ofvansjö skrefs till Norrlandsposten i måndags: Mellan kl. 3—6 i dag på morgonen ha Kungsbårdens valsverk och ångsåg, tillböriga hrr Petr6, nedbrunnit, Elder, söm troligen länge legat dold innan don kom till utbrott, spred sig så hastigt, att do tvenne vaktkarlarne å stället ej hunno skaffa hjelp, förrän hela den störa byggnaden stod i låga. De i närhöten befintliga brädupplagen komm ej i fara, emedan vinden låg ifrån dam, Religionsförföljelse, En i Norrköping bosatt metodist har lemnat Norrköpings Tidningar nedanstående protokoll från ett kyr: korådssammanträde i en satin i Varberga orten. Redan den ptränga tunen deri förråder religiös ofördragsamhet. Man har dessutom muntligen försäkrat red. af nämda tidning att, gentemot hvad protokollet säger, personer enligt lagens alla former verkligen hafva anmält sig för utträde ur steatekyrkan och bildandet af on ogen försämling. — Protokollet lyder sålunda: Protokoll, hållet vid kyrkorådets i Hunestad sammanträde den 10 januari 1873, S. D. Med hänseende till den förargelse inom församlingen, som åstadkommes genom ofta förnyade sammankomster hos Barthold Larsson i nr 3 Bligtorp, för så kallade andaktsöfningar, och med åberopande af kyrkorådets den 26 februari 1872 lemnade förbud mot berörde Larssons uppträdande såsom lärare vid dylika samman. komster, har kyrkorådet ansett nödvändigt, för bibehållande af både kyrklig och borgerlig ordning, att härmed förbjuda täfven f. d. skolläraren Karl Wallenius, mantalsskrifven i Varberg, att inom denna församling uppträda som lärare med andeliga föredrag, hvartill han så mycket mera är oberättigad som syftemålet med dessa sammankomster synbarligen är att åstadkomma göndring i kyrkligt binseende och väcka förakt för den allmänna gudstjensten, enär han lärer förbundit esig att predika i enlighet med metodietsamfundetg lärobestimmelser, hvilka i flera väsentliga delar skilja sig trån vår evangeliskt lutherska bekännelse. Då härtill kommer, att Barthöld Larsson, som ånmilt sig vilia utträda ur den evangeliskt lutherska statskyrkan, och till metodistsektens utbredande, utan officiel anmälan, uppbyggt ett dertill afsedt hus, sjelf lärer samverka med Wallenius, anser kyrkorådet härigenom ådagaläggas uppenbart trots emot dess förut gifna, på kungl maj:ts nådiga förordning angående särskilda sammankomster för andakteöfning den 11 november 1868 grundade förbud, äfvensom mot kungl, maj:ts nådiga förordning angående främmande trosbekännare och deras religignsöfning den 23 oktober 1860, enär de i denna senare förordning föreskrifna bestämmelser för bildande af egen församling i inga delar blifvit iakttagna. Med anledning af dessa störande och oroväckande företeelser fattar kyrkorådet desslikes det beslut, att hos kronoåklagaren anmila förhållandet till den beifran, hvartill sig erbjudande omständigheter kunna föranleda. På stället uppläst, justeradt och godkändåt. Ut supra J. Lindskog. Å ledamöternas vägnar: Gustaf Larsson. A. Börjesson. Gustaf Andersson. Carl XIF har af Rudolf Gottschall