Spårvägarne i de amerikanska städerna. I de större amerikanska städer, hvilka stå i mycket liflig förbindelse med hvarandra, har det länge varit brukligt att för lögga jernvägsstationerna så nära intill stadens medelpunkt som möjligt; sålunda hafva Newyork-Hudson River samt NewyorkHarlem-jernvägarne sina stationer i närheten af City Hall, under det den egentliga stationen, från hvilken tåget afgår med lokomotiv, ligger 212 mil längre bort vid 32:dra och 34:de gatan, och på sträckan mellan dessa stationer sker befordringen med tillbjelp af hästar och mulåsnor, derför att den egentliga jernvägsdriften med lokomotiv för mycket skulle störa samfärdseln på de gator, som skäras af jernvägen. I början af femtiotalet började man emellertid i alla Unionens större städer anlägga jernvägar på gatorna för den inre samfärdseln och på dessa banor begagnades äfven blott hästar eller mulåsnor för att draga vagnarne. Newyork och Brooklyn gjorde början, men då fördeiarne för befolkningen vid begagnandet af dessa banor snart visade sig mycket stora, utbredde de sig snart öfver hela riket och nu finnas sådana nästan i hvarje stat af någon betydenhet. I sjelfva Newyork funnos år 1858 fem olika linier, tillhörande fem olika bolag; dessa linier hafva alla dubbla spår och utgöra uttillsammans en längd af 26 engelska mil (4 svenska). I Brooklyn funnos 20 engelska mil jernväg färdigbyggda och 10 mil voro under byggnad, och år 1858 uppgick antalet personer, som under loppet af året intill 30:de september befordrades på dessa banor, till 35,606,227. Under samma period befordrades på de 2,443 engelska my