Dagens Nyheter – 15 januari 1873, sida 2

derrätta presidenten om den verkan, som underrättelsen om exkejserens död synts utöfva på armån. Marskalken sade: Det finns nog bonapartistiska officerare, men deremot intet bonapartistiskt parti inom armån, hvilken är den lagliga regeringen tillgifven och färdig att, om så behöfves, försvara henne. Hertig de Broglies förslag angående omorganisering af det högre skolrådet har lifligt debatterats inom nationalförsamlingen. Detsamma går ut på att öfverflytta makten att utnämna rådsmedlemmarne från regeringen tilll åtskilliga offentliga korporationer, och att hvarje erkänd religiös bekännelse skall representeras af ett antal delegerade, motsvarande dess betydenhet. Jules Simon, undervisningsministern, har godkänt förslaget. Den märkligaste nyheten från Preassen är mötet i deputeradekammaren den 9 dennes, deri kultusministern, hr Falk, framlade regeringens förslag till nya lagar rörande kyrkan. Dessa förslag omfattade: 1:o Om utträdande ur kyrkan; 2:o om prestbildningen; 3:0 rörande den presterliga disciplinarmakten och upprättande af en statsdomstol för kyrkliga ärendet: — Förslagen afse — yttrade ministern — att trygga presternas sjelfständighet på nationel grund genom deras föregående utbildning på tyska gymnasier och vid tyska universiteter eller preussiska seminarier på orter, der intet universitet finnes. Den kyrkligt-presterliga förbildningen är en statsangelägenhet, som tillhör regeringen. Regeringen fordrar således rätt att öfvervaka prestbildningen, med upphäfvande af gosse-seminarierna och konvikterna, hvari lärjungar ej få vidare intagas. -— Kyrkodomstolen skall bestå af fast anställda ledamöter, embetsmän, rättslärde och prester och dess förhandlingar vara offentliga. — Ministern tillförsäkrade kammaren om bifall från konungens sida till denna lag, hvars antagande under lenna kammarens sammanvaro han önskade. Framställoingen väckte lifligt bifall, särskildt då det sades, att konungen-kejsaren gillade saken. I Amerikanska tidningar offentliggöres en depesch från statssekreteraren Fish till amerikanska sändebudet i Madrid, i hvilken depesch, jlaterad den 29 sistl. oktober, lifliga föreställningar göras i afseende på Spanien3 fåfänga försök att upphäfva slafveriet på Cuba. Amerika kan ej med likgiltighet åse öns belägenhet. Om Spanien tillåter att dess gifoa befallningar ständigt kränkas, så tillstår det dermed sin oförmåga att undertrycka upproret. Neutraliteten göres svår för Förenta Staterna, och tålamodet upphör, om de gjorda löftena icke uppfyllas.