Dagens Nyheter – 15 januari 1873, sida 1

Vårt folkundervisningsväsende bedömdt i utlandet. I Paris har för någoa tid sedan utkommit ett särdeles intressant och upplysande arbete af dem frumetående vetenskapsmannen Emile de Laveloye, hvilket arbote bär titeln Plastruction du peuplek och innehåller en Tedogörelso för folkundervisningens ståndpunkt i den civiliserade verldens olika stater. Författaren omtaler synnerligeu omständligt förhållandena i Sverige och Norge, och han tillkänvagifver att han hemtat de i allo riktiga upplysningarne dels ur framlidne baron Hugo Hsmiltons bok om det svenska folkskoleväsendet och dels ur ett arbete ef amerikenske ministern i Stockholm kr OC. OC. Andrews, hvarjemte ban naturligtvis tagit del af de offciela statistiska uppgifterna. Såsom er bland orsakerna, hvarför ban sysselsätter sig så mycket med de skandinaviska länderra, nämner han, hurusom en ledamot af belgiska reprssentantkammaren, abbå de Haerne, som eljest visst sig så väl underrättad hved andra länders skolvärende sngår, i februari 1872 offentligt yttrade, att man rörsnde de nordiska rikena endast hade Anågra spridda och orediga upplysnirgar, och hv abbån tillade: CSvenskarze och norrmännen äro ett civiligeerodt folk, ehuru de ha få folkskolor. Hr de Laveleye utbrister med snledning häraf, i det hen hänvisar till sin fullständiga framställning af de svensknorska skolförhållandena: SLyckliga de andra nationerna, om de i detta hänseeride hunnit lika långt framåt som de tre skandinaviska staterna! Inagenstädeg hbermen haft större svårigheter att bekämpa, och ingenstädes har man bättre öfvervunnit dem. Be der, hvarför det är så intressant att något noggrannere studera deras skollagstiftning. Ste Ne