Dagens Nyheter – 11 januari 1873, sida 2

Operasångären Weiss mördad. Följande upprörande drama, som tilldragit sig i Dessau, och hvari sångaren Weiss, välbekant för den svenska operabesökande allmänheten sedan den tid han var anställd vid kuvgl. teatern här i Stockholm, spelar den sorgliga hufvudrollen, omtalas i Magdeburger Zeitung för den 3 dennes. Berättelsen, som öfverensstämmer med underrättelser i hitkomna bref, lyder sålunda: Vår omtyckte buffasångare, hr Weiss, och vår äfven i vida kretsar bekanta dramatiska sångerska fru Kreissel-Berndt, hvilka båda nu en tid (under denna speltermin) tjenstgjort vid teatern i Dessau, lära, ehuru de, såsom det synts, hvar på sitt håll varit lyckligt gifta,) i sjelfva verket funnit sig mindre tillfredsställda af den sällhet, som deras resp. makar beredt dem, och trädt i ett intimt förhållande till hvarandra. Sångerskans äkta man, hr Berndt, som väl haft åtskilliga anledningar att misstänka hvad som förehades, hade flera gånger varnat begge parterna och vidtagit sina försigtighetsmått. Under det han i går afton satt helt lugn på en restaurant, uppsöktes han af sin tjenstflicka, som underrättade honom om, att hr Weiss just då kommit på besök till hans fru. Han hemtar genast sin i närheten boende son, skyndar tillsammans med denne till sitt hem och öfverraskar här det älskande paret. Han visar för sonen den brottsliga modern och rusar ursinnig fram till sin äras mördare, fordrande af denne att han genast skall underteckna en på förhand uppsatt skrift, i hvilken frun kallas med de skymfligaste namn och han sjelf (Weiss) förpligtar sig att träda i äktenskap med henne samt skilja sig från sin egen hustru. Hr Weiss låtsar gifva med sig, men begagnar ett ögonblick, då Berndt går framåt rummet, till att söka hoppa ut genom ett fönster. Men nu stöter Berndt en i beredskap hållen dolk genom Weiss bröst, och när det icke desto mindre lyckas den senare att praktisera sig ut genom fönstret, tilldelar honom Berndt under sjeifva hoppet ett nytt dolkstyng i låret. Dödligt sårad, sjunker Weiss ned på gatan bredvid fönstret ; men han samlar ännt en gång sina krafter och raglar framåt ett stycke till hotellet Zum goldenen Beutel, der han, simmande i sitt blod, dignar till marken. Här blir han snart omgifven af några förbigående, och Berndts son, som sprungit efter honom, låter honom föras tillbaka till fadrens boning, på hvars tröskel han uppgifver andan. Berndts fru hade vid den andra dolkstöten skyddande utbredt sina armar öfver Weiss och fattat uti dolken, hvarvid hennes fingrar och pulsådror genomskuros. När hon får se Weiss ligga döende på sin tröskel, störtar sig den beklagansvärda, som äfvenledes är dödligt sårad, öfver honom och tillropar honom med ömma smeknamn! Redan samma qväll blef Berndt häktad och hans hustru lemnadesi läkarevård; men det lärer icke vara något hopp om att kunna rädda hennes lif. ) Enligt hvad många här försäkrat sig med visshet veta var hr Weiss icke gift, ehuru det fanns anledning antaga att så var förhillandet.