Dagens Nyheter – 3 januari 1873, sida 1

Jordbruksarbetaresrörelsen i England diskuterades ånyo på ett möte af arbetare i Exeter Hall i London i förra månaden, Vid detta möte var parlamentsledamoten Samuel Morley ordförande och bland de tar lare som uppträdde nämnas rörelsens ledare, Josef Arch, katolske biskopen Manning, republikanske parlamentsledamoten Charles Dilke och den bekante demokraten Odger: Hittills har rörelsen gått liksom en ström genom de lägre klässerba af det engelska samhället; men pu har den arbetat sig upp tillytan och kommer sannolikt att hädanefter spela en vigtig roll. Det är frågor af stor betydelse, som stå på dagordningen. I Storbritannien eges jorden som bekant af den Högre aristokratien, men hela jordbruket drifves nästan uteslutande af arrendatorer. I de förenade konungarikena finnas omkring 900,000 arrendatorer, och under dem träffa vi den särdeles talrika arbetarebefolkningen, hvars vilkor man nu sträfvar att förbättra. De engelska Cägricultural las bourerst; som närmast kunna jemföras med våra torpare, föra ett bekymmersamt lif, hvilket framgår af den omständigheten, att en sådan jordsbruksarbetare i allmänhet icke förtjenar mera än åtta till nio shillings i veckan, eller ungefär 8 rdr rmt för 14 till 15 timmars arbete per dag. Då man nu tager i betraktande, att priserna i England äro särdeles höga, synes tydligt att denna klass i samhället är prisgifven åt nöden. Som medel för att åvägabringa en förändring i detta förhållande har man nåturligtvis: först föreslagit en löneförhöjning från arrendatorernas sida, men dessa ha förklarat, att de höga arrendena sätta dem ur stånd att taga ett sådant steg. . Då det onda emellertid ovilkorligen måste afhjelpas, enär det är en vanheder för det fria och rika Storbritannien, att ett betydligt element i dess befolkning växer upp i okunnighet och fattigdom, -har man framhållit nödvändigheten af en alldeles ny jordbrukslagstiftning för