Dagens Nyheter – 30 december 1873, sida 2

nande på den post han innehar åtminstone till dess nödvändigheten att upphöja, grefve Eulenburg blifvit undanröjd. Denna förmodan haf sedan bekräftat sig. Hr von Roon har numera utnämts till preös3 sisk konseljpresident och mottagit detta upp drag. Hvad furst Bismarck sjelf angån terde man kunna anse för afgjordt att han oaktadt sia afgång från meranämda post fortfarande förblifver den TSrklige ledaren af såväl Preussens som det tyska kejsarriset politik. Han får nu endast bättre tid til att i egenskap af utrikesminister egna sig åt de vigtiga utländska affärerna. Svag helsa här föreburits såsöm skäl för furstens ifråga varande steg; men berlinarne antaga icke denna förevändning, de äro skeptiska i af: seende på politiken, likasom i alla andrå hänseenden; och åtskilliga personer, sor vant sig att bedöma furst Bismarcks hand lingaf efter deras restltater, ha svårt fö att tro, det icke under detihå ministörförän dring gömmer sig något särskildt, hemlig syfte. Från Halle i Tyskland skrefs den 21 de cember: I går utsläpptes från härvarandd fästning på grund af benådning den sistå fransman, jordbrukaren Dutour från Fonte nay-les-Louvres,; hvilken af krigsrätt blif! vit dömd för förgiftningsförsök mot tysk soldater. — Samtidigt inträffade i Frankrikå att en kärl blef äfrättad, emedan krigsdom stolen ansett honom öfvertygad att hafva under kriget vägledt fienden. Med anledning af de öfverraskande påstå enden, hertigen af ÖGramöont afgifvit i et offentligt bref rörande Österrikes politik in der franska kriget, meddelar National-Zei tung ett telegram från Pesth, innehålland att grefve Andrassy, som för närvarand är i denna stad, förklarat att ett sådan språk, som hertigen af Gramont offentlig gjort, omöjligen kunde ha förts af Ungern konseljpresident, sedan detta lands riksfö samling och allmänta öpinignöon bestämd uttalat sig för en sträng neutralitet. Greft Andrassy lärer ha tillagt, att han ej kunna göra annat än framställa landets mening fö kejsaren; och icke för någon premiermini ster i en europeisk stat med parlamentarisk styrelsesätt skulle det ha Varit möjligt a bibehålla sin portfölj, om regeringen i ej sådan fråga beslutit tillvägagå på ett sätt som i ringåste mån varit stridande mot lan dets tydligt uttryckta vilja. Det faktuni att han (grefve Andrassy) gvarstannat på sin post vore ett tillfyllestgörande bevis på att Ungerns önskningar rörånde en fullstä dig neutralitet bifallits och gillats på hög sta ort. Nu påstår det bonapartistiska bladet Pa trie, att hertigen af Gramönt är i tillfäll att fullständigt bevisa, det — tvärtemo hvad hr Thiers försäkrat — erbjudanden a väpnadt bistånd blifvit Frankrike gjorda Österrike icke långt före krigets börjddj utan så nyligen som den 19 juli 1870 Månne hertigen skall gå i land med denn bevisting? ij I Paris talas om en tillämnad partiel ami nesti för politiska brottslingar, hvilken skull komma att meddelas nyårsdagen. Etthundratvå personer, som befunno si othbörd å pöstångfartyget Germania, då dett förolyckades vid mynningen af Girväde floden, ha blifvit räddade, Den i Paris utkommånde radikala ti gen Corsaire innehöll den 21 dennes ur der rubriken: dagen efter krisen en ba skrifning öfrer de följder af den af rojali sterna förorsakade krisen; som drabba arbe tarne, yrkesidkarne, fabfikanterne och köp männen i den franska exhufvudstaden Parig Stor ängslan, att icke säga stora förluste ha derigenom förorsäkatö 85k snstaret de för hvälfves på hrr Batbie, Broglie, Åuvdif ret-Pasquier och jDe Logeril, hvilka ej dr i betänkande att störta Frånkrike i eländ blott de sjelfva kinna komma till makten Corsaire skildrar den i Paris herrskandd nöden i mörka, men antagligen icke i öfver drifvet svarta färger, och hvad tidningen yttrar om rojalisternas och ultra montaner Has afsigter eger nog sin fulla riktighe Två af dessa partiers organer, Monde och Univers, ha öppet förklarat, Satt Frankrikq måste störtas i en ny kris innan det kom mer till besinning och åter kastar sig i kyr kans och konungens armar. Den radikald tidningens artikel framkallade bland rojali sterna i Versailles häftig vrede — den hadq skoningslöst blottat en sanning, hvilken man ännu ville behålla för sig sjelf. Inrikes ministern Goulard, Bom tillhört rojalistiska partiet, svarade att en af hans kolleger re dan tagit saken om hand; och redan dagen efter blef tidningen för alltid indragen. Beträffande den spanska slafverifrågan skrifves från Madrid den 21 dennes ti Daily News: Vår regering, med sin värdige