Dagens Nyheter – 23 december 1872, sida 2

eoss—S——— ROR N Den äldsta relik i verlden. Ergland eger en äkta forntidsrelik, som är mer än 600 år äldre än Bilaam och som den aflidne riddaren Bunsen med rätta förklarar för att vara de äldsta kungliga och menskliga lemningar i verlden, som man kan tillägga en viss ålderX, I ett stort glasskåp i ett af de öfra rummen i Britiska museum finner man skelettet af Farao Mykerinus, i dess ursprungliga svepdrägt och omgifvet af fragment af kistan, på hvilken den dödes namn med lätthet kan läsas af nutidens egyptologer; detta lemnar påtagligt vittnesbörd om att den en gång inneslöt det balsamerade liket af en regent, som herrskade i Egypten hundra år före Abrahams tid. Beviset härför framgår af följande: för omkring 200 år sedan upptäckte Dumichen (en tysk, som företog sig utgräfningar i Egypten efter anvisningar af en bekant fransk arkeolog Mariette) på murarne af OÖsiristemplet i Abydos en stor tafla, som innehöll namnen på Faraonerna, ända från Mizriam, Noachs sonson och grundläggare af den egyptiska monarkin, till den Farao, som var fader till den bekante Ramses den store, alltså stamtaflor för 900 år, det vill säga från 2,300 före Kristi födelse till 1,400 f. K. Astronomiska iakttagelser sätta oss ytterligare i stånd att bestämma tidpunkten för två vigtiga epoker i Egyptens historia, af hvilka den ena stod i förbindelse med denna vår uppsats. Sir John Herschel har uppgifvit tidpunkten för byggandet af den stora pyramiden vid Ghiseh till medlet af tjuguandra århundradet före Kristi födelse. Taflan i Abydos visar, att den Farao, af hvars ben vi nu äro i besittning, var den tredje i ordningen efter den regent, som uppförde denna pyramid, hvilket har satt den berömda astronomen i stånd att uträkne, att han regerade år 2005 f. Kr., ett datum, som sammanfaller med Abrahams vistelse i detta land. För närmare 40 år gedan utgräfdes pyramiderna vid Ghiseh under ledning af öfverste Howard-Byse, hvars arbeten lemna mycket värdefulla upplysninger åt en hvar, som intresserar sig för egyptisk arkeologi. Han var icke sjelf närvarande då de omtalta lemningarne anträffades, men han afgifver en berättelse derom, i det han anför öfveruppsyningsmannens ord, som på följande sätt redogör -för alla biomständigheterna: CPå er uppmaning vill jag härmed närmare beskrifva för er fyndet af mumiens ben och bitarne af kistan. Sedan arbetarne flera dagar hade hållit på med att bortskaffa murgruset från ingången, upptäckte de bortåt sydöstra hörnet några ben; men icke något spår af kistan eller flera ben stodo der att finna. Jag lät derför omsorgsfullt undersöka murgruset, och flera stycken af kistan och mumien anträffades då. Ofvanpå locket låg ett omkring tre fot tjockt lager af murgrus, och efter hvad man kunde döma af benen och delar af kistan, såg det ut som om denna hade blifvib ditförd och der tömd. Det är kändt att saracenerna i trettonde århundradet e. Kr. bröto sig in i pyramiden och utplundrade den. Edrici, en berömd arabisk författare, som afgifver en berättelse om pyramidens öppnande på en af de när. varandes uppmaning, säger: Efter att närmare sex månader ha arbetat med yxor och andra redskap i hopp om att finna skatter derinne, träffade de slutligen på en läng, blå kista; då de hade uppbrutit locket, funno de ingenting annat än de tuttnade lemnin